Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så jämställa de sociala företeelserna
med sådana naturföreteelser, över
vilka människan ieke har något som helst
inflytande! D. v. s. att marxismen
skulle bland de faktorer, som påverka
samhällsutvecklingen, ha uteslutit
människan! Vad annat ligger
förborgat i den mystiska ”utvecklingen
av sig själv” och den föregivna
marxistiska satsen am de mänskliga
strävandenas betydelselöshet ? Och’ det
skulle vara marxism! Då vore
beteckningen ”förlamande ödestro”
verkligen alltför lindrig. Något annat än
rent nonsens kunde man icke kalla det,
att i en social utvecklingsteori
utesluta människan ur de verkande
faktorernas krets.
Seclan vi med intresse följt den
läsvärda framställningen om fatalismens
och entusiasmens förening i
muhamme-•danism, kalvinism och socialism, få vi
därför vidgå, att vi tro på en enklare
förklaring till marxismens inflytande,
nämligen att dess utvecklingsbegrepp
är ett helt a nnat än det Brisman
välförtjänt och förtjänstfullt
kritiserar.
I marxismens socialåskådniug ingår
människan naturligtvis som en aktiv
kraft, varför det för marxismens
vidkommande är oriktigt att
karaktärisera motsatsen mellan modern och
utopisk socialism såsom tro på
utvecklingen av sig själv å den ena sidan, tro
på det mänskliga förnuftets makt å
den andra. Saken är i stället den, att
utopismen tror på ”förnuftets”
en-våldsmakt, utan hänsyn till de
krafter, som kunna motve
r-k a ”det förnuftigas”
genomförande.
I fråga om det nya
partiprogrammet vill Brisman göra gällande, att
det brister i konsekvens, då det
erkänner mellanklassernas fortbestånd men,
alltfort byggande på den
kapitalistis-ska utsugningens idé, vill bereda vissa
medelklasselement rum vid sidan av
proletariatet såsom jämväl utsugna.
Småbondens skuldsättning innebär
ieke mera av utsugning än godsäga-
rens eller fabriksägarens. Ja, om
var och en som betalar räntor är
utsugen. då har Brisman onekligen rätt.
Men med utsugning menas, att den
arbetande får avstå en del av sitt
eget arbetes frukter till en privat
egendomsherre. Den skuldbelastade
godsägaren och fabriksägaren betalar
räntorna genom sina lönar b et
a-r e s arbete, men småbrukaren, som
själv bearbetar sin jord, kan ej vältra
bördan över på andra utan får betala
med en del av sitt eget arbetes
avkastning. Det är skillnaden, och den
är fundamental. Härmed förfaller ock
talet om att en person i sådan
ställning skulle få behålla ”hela
förtjänsten” av vad han tillverkar.
Men utsugningen skulle kvarstå i
det socialistiska samhället, då
jordbrukskrediten regleras genom
samhället? Oavsett huru detta kommer att
ordnas —• utsugning i ordets f o rm e
1-1 a betydelse kan det icke- kallas, då
avdragen från arbetsresultatet tillfalla
det allmänna. Eljes skulle varje
beskattning böra betecknas som
utsugning. R e e 11 beror det naturligtvis
på kreditvillkoren och medlens
användning.
Erån den materialistiska
historieuppfattningens synpunkt skulle
småbrukaren ej ha anledning sluta sig till
socialismen, eftersom dess mål är för
hans vidkommande uppfyllt, anser
Brisman. Ja. ett av socialismens mål
är formellt uppfyllt ’ ’på förra
tiders vis” — produktionsmedel och
arbete äro förenade på samma hand. Men
för det första föreligger här mera ett
formelt juridiskt än ett reelt
ekonomiskt samband, och för det andra
erbjuder socialismen småbrukaren
an-d r a mål. Han är t. ex. även
konsument och som sådan intresserad av en
möjligast planmässig och förbilligad
produktion i det hela. Han behöver
alltså ej vända socialismen ryggen
”allra minst från den materialistiska
historieuppfattningens synpunkt ’ ’.
Den åsiktsförändring och det steg
mot en ”friare” uppfattning, som
Brisman slutligen vill konstatera i
so-eialiseringsprogrammet äro vi ej med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
