- Project Runeberg -  Tiden / Tredje årgången. 1911 /
254

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vetna om. Någon rent stats
socialistisk riktning har marxismen icke varit.
Att den nu valda formuleringen
lämnar flere möjligheter öppna i fråga om
företagens drift med fasthållande av

samhällets kontroll och besittning, är
snarare ett närmande till den
ursprungliga marxismen, vilken som
bekant ställde framtidsstatens närmare
utformning på framtiden.

Ur utlandets tidskrifter.

Parlamentarismens värde. I
junihäftet av Der Ka m p f finna vi en
liten artikel om den parlamentariska
aktionens värde, skriven av F r i
e-d r i c h A d 1 e r omedelbart inför det
stora valslaget 13 juni. I en liknande
situation som våra österrikiska
partivänner kunna vi med intresse och
behållning ta del av Adlers synpunkter,
så mycket mer som han icke faller för
den i valtider nära liggande frestelsen
att vänta allt. både rimligt och
orimligt, av parlamentarismen, utan söker
klargöra både vad denna
arbetarklassens förnämsta aktionsform förmår och
vad den icke förmår.

Med hänförelse drar proletariatet ut i
valstriden. En enda känsla behärskar alla: att
utnyttja valkampen för att vinna de ännu
oupplysta massorna för socialdemokratin. Vi
veta blott alltför väl, att icke var och en,
som väljer socialdemokratiskt, redan är
förtrogen med våra grundåskådningar. Men
dock är det av en betydelse, som knappt kan
överskattas, då någon för första gången
beslutar gå fram med socialdemokratisk
röstsedel. Den, som icke längre låter sagorna
om delning och fri karlek skrämma sig och
övervunnit alla andra fördomar, som
kapitalets lejda skribenter nära, utan sätter
socialdemokratens namm på sin sedel, den
behöver icke ännu vara någon genombildad
partivän, men han inskriver sig
därmed i socialismens skola.

Om valkampens värde för vår rörelse
råder intet tvivel, men väl varnade redan
Hainfelder partidagen för att göra sig
illus-sioner om parlamentarismens
vär-d e. Vari består denna illusion ? Det är
kanske icke överflödigt a.tt just nu, mitt i
valstriden, åter uppvisa det. En enkel analogi
skall klargöra det.

Den moderna tekniken har lärt oss för
vandla bergbäckens energi i ljus och värme
eller mekaniskt arbete. Därtill behövs en
maskin, t. ex. en turbin, förenad med en
dynamo. Vattnets energi förvandlas då till
elektrisk energi, transformeras.

Maskinerna äro icke källor för energi
utan dess transf o rm a t o r e r.

Alla missförstånd om parlamentarismen:
vila i sista hand därpå, att man i densamma
söker en källa till energi, att man förfaller
till vidskepelsen, att den parlamentariska
maskinen kan frambringa något av sig
själv. Men parlamentarismen är
■blott transformatorn för
klassernas energi. Parlamenten äro inga
hemlighetsfulla energikällor, som kunna b
e-spara proletariatet eller någon ajinan klass
att uppbjuda hela sin kraft, utan de äro
maskiner, i vilka klassernas prestationer f ö
r-vandlas i samhällsförvaltningens arbete.

Den energi, som klasesrna avge till
parlamentet, är icke förlorad. Vi känna den
dagligen och direkt, då ämbetsmannen
kommer med skattsedel, kallelse till värnplikt,
till domstol etc. Vi känna tvånget över oss.
och det utgår icke från papperet, från
ämbetsmannen, utan från energin hos de klasser,
som bestämma parlamentsbesluten. Om
arbetaren numera har med staten att gör^ icke
blott i polisens gestalt utan även i
yrkes-inspektörens, så kommer däri som i
mycket annat till svnes den energi, som
arbetarklassen nedlagt i
lagstiftningsmaskine-riet.

Men vore det icke nyttigare att låta
proletariatets energi verka, i massornas
direkta aktion?

Låt oss återvända till vårt exempel! Även
i bergbäcken finns det direkt aktion, ja
blott sådan ända tills människoanden
ingripit. Djupt har vattnet grävt sig ned i berg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 10 23:38:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1911/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free