Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju i allmänhet svårare än att finna de
för varje sak mest passande ord. Bland
de i betänkandet såsom bilagor
tryckta utlåtanden ocli statistiska tabeller
finner man ett uttalande av en
bruks-chef i mellersta Sverge.
’ Då det nu”, skriver han, ”mycket
mera än förr finnes möjligheter att
taga sig fram på ett lättvindigare sätt
än genom det slavliv, som en torpare
hittilldags måst föra, är det ej att
undra på, om den nutidens ungdom,
som här avses — d. v. s. torparbarnen
— även försöka dessa” (sid. 201).
Den socialdemokratiska
riksdagsgruppen har i motioner vid
riksdagarna 1909 och 1910 uttryckt sig om
torpare och deras vederlikar i ordalag,
som visserligen i jämförelse med de
sist anförda förefalla tämligen
modererade, men vilka dock gett
torpare-kommissionen anledning att
”anmärka, att orden feodalsystem
och livegenskap, begagnade med
hänsyftning på nuvarande svenska
förhållanden. givetvis äro olämpliga och
egnade att ingiva en oriktig
föreställning om de faktiska förhållandena på
landsbygden” (sid. 63). I fråga om
jordtorparna, medgives det, ”att dessa
visserligen flerstädes
levat och somligstädes ännu
leva i en tryckt ekonomisk
ställning och under ett
husbondevälde, so m
understundom torde av jordägaren
missbrukas”. Enligt
kommissionens mening ”hava emellertid under
senare tid väsentliga förändringar
inträffat i dessa förhållanden.
Husbondeväldet har i stor utsträckning
upphört i och med dagsverksskyldighetens
bortfallande” och ”ävendärdags-
v er k sskyldig heten är
bibehållen. har mångenstädes en
humanare strömning fr a
m-trätt inom
jordägareklassen” (sid. 64).
Av de i dessa rader förtäckta
medgivandena måste läsaren draga den slut-
satsen, att kommissionen i sak inte vill
förneka tillvaron, åtminstone på vissa
håll och till för kort tid sedan, av
sådana förhållanden, vilka de
socialdemokratiska motionärerna stämplat med
orden ”feodalsystem” oeh
”livegenskap”. Men kommissionen kan ej
gå med på att beteckna dylika
förhållanden med ord och uttryck, som
givetvis äro ägnade att väcka anstöt
inom vida kretsar i en tid, då man i
allmänhet berömmer sig av sedernas
mildring och ett städat språk.
Från Småland ”klagas det”
emellertid, enligt ett sakkunnigt utlåtande,
som influtit bland bilagorna till
betänkandet, ”ofta från torparens sida, att
han inte vågar flytta, om han vill
aldrig så gärna, ty då tar godsägaren så
mycket torparen äger och har i
husröta” (sid. 192). Norra
Älvsborgs-länsförening av Nationalföreningen
mot emigrationen påstår i sitt
yttrande. att ”torpskatt, som för 20—30 år
sedan ansågs skälig, bibehålies ännu i
dag, och på många egendomar erhåller
torparen endast 1 kr. och till och med
mindre för utgjorda överdagar; vartill
kommer, att det ofta finnes inryckt i
kontraktet, att torparen skall utgöra
så många överdagar, som jordägaren
önskar” (sid. 196). Det var med
tanke på sådana förhållanden, som 1*.
von Möller* skrev, att det ”i det
mellersta Sverge existerar här och där
ett beslöjat h o v e r i, i det
jordägaren utöver de i kontraktet
stipulerade arbetsskyldigheter förbehåller
sig rättighet till utkrävande av ett. ej
sällan obegränsat, antal dagsverken
och körslor. mot en betalning, som
vida understiger ortens vanliga pris”.
Hoveri var som bekant namnet på
den obegränsade dagsverksskyldighet,
som förekom i de av Danmark
avträdda provinserna in på 1800-talet. I del
* Möller: Strödda utkast till
Svenska jordbrukets h i s t o ri i
236 (1S81).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
