Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
övriga Sverge förekom inte namnet,
men väl saken. Ocli denna
obegränsade dagsverksskyldighet har först
genom arrendelagen 1907 berövats varje
stöd i svensk lag.* Att den ej
kommer att försvinna i samma ögonblick,
som den förlorat laglig existensrätt,
därför utgör alltid vidhängsenheten
vid gamla seder och bruk en säker
borgen. Men där lioveri, om ock i
beslöjad form, ännu förekommer,**
existerar med hänsyn till
arbetsförhållandena ännu ”feodalsystemet”, hur
obehagligt det ordet än må skorra i
somligas öron. Och där
dagsverkstor-paren praktiskt saknar
flyttningsfri-het och måste finna sig i att byta
husbonde, allt efter som godset, lian
lyder under, säljes och köpes, vare sig
den nya husbonden är bättre eller
värre,*** där bör också såsom en
tillåt-lig oratorisk liten överdrift betraktas
användningen av ordet
”livegenskap”. Det för livegenskapen i Europa
upp på 1800-talet väsentligen
karaktäristiska var ju dock, att de livegne
kunde säljas med jordegendomen, men
* Att ”torparna genom den nya
arrendelagen tillförsäkrats en säkrare rättslig
ställning än tillförene” (sid. 64), har
kommissionen ingen orsak att berömma sig av, ty
de fläktar av liberalism, man ännu
känner genomlufta Lagberedningens förslag till
jordabalk (1905), märks det ingenting av i
■torparelto mmissionens betänkande.
** Knappt en mansålder gammal är K.
majrts förordning angående reglering av
arbets- oeh h o v e r i ,s >k y 1 d i g h e t e n till
vissa kronans egendomar i Skåne 1883.
*** ”Förhållandena voro i synnerhet
mindre tillfredsställande i sådana fall, där
egendomarna voro .spekulationsegendomar, som
under senare tid, ofta flera gånger, bytt ägare,
och varest till följd därav något större
intresse ieke förefanns varken för jordbruket
på egendomarna eller för de underhavande. ’’
(Sid. 79.)
m
inte särskilt för sig utan att jorden
såldes, såsom fallet hade varit med
trälarna.
# *
Endast en strid om ord är det dock
ingalunda, som regeringens
kommissio-närer i torparefrågan öppnat mot de
socialdemokratiska motionärerna.
Meningsskiljaktigheten rör i sak dels det
berättigade i en jämförelse mellan
svenska torpares förhållanden och den
belägenhet, i vilken vissa delar av det
europeiska bondeståndet befunno sig
före den s. k. bondefrigörelsen, dels
lämpligheten av en lagstiftning om
tvångsavlösning för torpare m. fl.
Någon historisk utredning av
torpinstitutionens uppkomst och
torpare-klassens ursprung har kommissionen
ej presterat, påtagligen emedan den
funnit detta undangjort i ett tidigare
arbete av dess sekreterare,* där
torpar eklassen förklaras framvuxen ur
landsbygdens tjänsteklass på
(1600-och) 1700-talet. En dylik förklaring
är alldeles otillräcklig och
vilseledande i fråga om torpareldassens
uppkomst, om därmed menas de 100.000
torparna i Sverge 1860, och framför
allt ägnad att framkalla en grundlig
missuppfattning om torpinstitutionens
historiska ursprung och betydelse
såsom arbetssystem
(dagsverkssystemet). Kärnpunkten i våra dagars
tor-parefråga är frågan om torpväsendet
såsom arbetssystem för det större och
delvis det medelstora jordbruket
under dagsverksskyldighetens form.
Huvudsaken vid en historisk utredning
till torparefrågan måste därför bli be-
* Enrigrationsutredningen Bil. XI. Tor-
pare-, backstugu- och inhysesklasserna
(1908).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
