Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De socialdemokratiska motionerna
1909 ocli 1910 skulle man möjligen, om
man så ville tolka deras något dunkla
ordvändningar, formellt kunna anse gå
ut på en omfattande reduktion, genom
vilken staten skulle få
tillfälle att med stöd av en
utvidgad expropriation sr ätt
t i 11 ö s a sig äganderätten
till en mängd jordlotter, som
för närvarande tillhöra bolag och
enskilda possessionater, men innehavas
och brukas av dessas arrendatorer
under olika villkor, vilka i allmänhet
göra brukarna ekonomiskt och
rättsligt mindre väl ställda; sedan staten
övertagit äganderätten, skulle de
hittillsvarande brukarna få mera
”betryggande villkor” för framtiden;
närmast till hands låge det väl därvid att
tänka på upplåtelse med
besittningsrätt under kronan. För så vitt de
socialdemokratiska motionärerna
åsyftade något dylikt, är det tydligt, att
de saknade alla utsikter att för
närvarande vinna framgång. I själva verket
har emellertid den ursprunglige
motionären tydligen hoppats att vinna
något annat: en lagstiftning, som under
vissa förhållanden gåve staten rätt att
genom expropriation göra sig till
målsman för betryckta småarrendatorer,
skulle komma de enskilda jordägare,
under vilka dessa arrendatorer nu
lyda, att ålägga sig större hänsynsfullhet
mot sina underhavande, och i t a
1-rika fall skulle
arrendatorer n a på billiga villkor få
köpa sina arrendelotter,
emedan de nuvarande jordägarna på så
sätt skulle bli fria från statens
fruktade förmynderskap.* Hur eftersträ-
vansvärd varje förbättring i torpares
m. fl. ekonomiska och rättsliga
ställning än må synas anhängarna av det
socialdemokratiska arbetarepartiet,
kan det ej fördöljas^ att en sådan
par-cellering av stora delar av bolags och
enskildes jordbesittningar skulle »stå i
den flagrantaste strid mot
socialdemokratins grundprinciper och i
längden sannolikt avsevärt skada partiets
intressen. Motionernas verkliga
innebörd refereras av torparekommissionen
utförligt och riktigt.
Även efter den i motionerna
påyrkade expropriationslagstiftningen skull*;
”det ömsesidiga fria avtalet
fortfarande komma att bliva utgångspunkt för
avlösningen. Det nya vore, att
statsmakten inträdde såsom målsman för
den rätts- och maktlöse jordbesittaren
och tillsåge, att avlösningen komme
till stånd i erforderliga fall, att den
vidare komme att omfatta allt, som
borde höra till jordbesittningen, att
den skedde på billigaste villkor, så att
den ej bleve ruinerande för
jordbrukaren, och att den familj, som suttit
på jorden, i regeln finge företrädesrätt
till densamma. Särskilt finge den
ifrågasatta avlösningen ej, om den skulle
fylla sitt ändamål, äga rum efter nu
stadgade och tillämpade orimliga
grunder för jordlösen. E n d y-
1 i k
expropriationslagstift-n i n g skulle emellertid, e
n-1 i g’t f.ö.r slagsställarnas m
e-ning, säkerligen i stor
utsträckning göra sig själv
överflödig, i det den för-
mådde framtvinga enskilda
uppgörelser, som eljest ej
skulle kommit till stånd”
(sid. 63).
För de egentliga jordtorparnas
räkning vill torparekommissionen ej veta
av dylika lagstiftningsåtgärder, mot
vilka den anför huvudsakligen följan-
* ”Självägande små-bönder oeh småbrukare godsvälde”, heter det ju numera i partiets
stödjas gentemot allt slags bolags- och stor- program i jordfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
