Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och statsfinansiella skäl anföras.
Efter införandet av penningarrende bör
dock torp s k a 111 ä g g a s för
sig och torparen själv svara
för skatter n a. Det bör kunna
förväntas, att torparnas önskemål,
som den faktiska utvecklingen i stor
utsträckning redan realiserat,* i den
mån jordbruket rationaliseras och
arbetsklassen vinner ökat politiskt
inflytande, även kommer till uttryck i den
framtida lagstiftningen. I samma
mening, som man använder uttrycket
”bondefrigörelsen”, skall man då tala
om ”torparnas frigörelse”. Det är
måhända en brist i det
socialdemokratiska nutidsprogrammet i jordfrågan,
att det ej upptager det aktuella
tor-parekravet: förbud för j o r d-
upplåtelse mot
dagsverksskyldighet.
* *
De socialdemokratiska motionerna
av Lindhagen m. fl. vid riksdagarna
1909 och 1910, som
torparekommissio-nen polemiserar emot, innehöllo
yrkanden om skrivelse till K. maj :t
angående avlösning av lantbönders,
bolagsar-rendatorers, torpares och deras
vederlikars jordbruk å enskilda domäner,
oeh skulle skrivelsen åsyfta
lagstiftningsåtgärder för att i erforderliga
fall och under för framtiden
betryggande villkor åstadkomma dylik
avlösning, ytterst genom expropriation
(tvångsavlösning) av jordbruket å
kronohemman och kronotorp, som do-
* Utvecklingen från dagsverksskyldighet
till penningarrende betecknar kommissionen
såsom ”det kanske mest karaktäristiska
draget i torpinstitutionens senaste utveckling”
(sid. 37). De tecken till en ekonomisk
reaktion, som kommissionen trott sig se under de
sista åren, berättiga ingalunda dess
förhoppningar om torpinstitutionens renässans ’
dagsverksskyldighetens form.
nerats till bruksrörelse; hemman och
torp, tillhöriga trävarubolag eller
enskilda sågverksägare m. fl., för så vitt
de förvärvats av kronan annorledes än
genom donation; andra torp av olika
slag på enskildas ägor och övriga
bebyggda jordbrukslägenheter,
tillkomna av olika anledningar på enskildas
ägor under besittningsrätt. Liberala
reservanter i andra kammaren föreslogo,
att skrivelse skulle beslutas, som skulle
avse utredning, huruvida och i vilken
utsträckning åtgärder åt
ifrågavarande håll voro behövliga. Motionerna
avslogos. Regeringens konservativa
kommissionärer i den s. k.
torparekom-missionen avvisa ävenledes
motionärernas förslag, för så vitt de röra de
egentliga jordtorparna (och
skogstor-parna), men tillmötesgå motionärernas
önskningar genom att motivera och
framlägga ett ”Förslag till lag om
lösningsrätt för innehavare av vissa på
fyrtionio år eller längre tid
avsöndrade lägenheter”* (sid. 22 ff.).
”Kommissionen åsyftar härmed
sådana på viss tid, vanligen 49 eller 50 år
skedda avsöndringar, där
lägenhets-inneliavare själv är ägare till på
avsöndringen uppförda byggnader och
där dessa byggnader representera ett
högre värde än jorden” (sid. 68).
”Såväl ekonomiska som socialpolitiska
skäl synas tala för en lagstiftning,
varigenom rättighet beredes åt
lägenhets-innehavare av nu nämnt slag att
under vissa omständigheter, även emot
jordägarens vilja, inlösa den jord,
varpå deras byggnader äro uppförda, till
ett av allmänna myndigheter åsatt.
efter vissa grunder beräknat värde”
(sid. 70).
* Dessa lägenhetsinnehavare har
kommissionen inblandat i sina torparestatistiker på
ett sätt, som är ägnat att helt och hållet
förrycka utredningens torparesiffror och till
väsentlig del beröva sifferuppgifterna om
tor-parna deras värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
