Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skola socialdemokraterna i
riksdagen i så fall rösta för eller mot detta
lilla omredigerade utdrag av
motionerna 1909 och 1910?
Det får man veta till våren 1912.
Att försöka någon gissning därom för
hela riksdagsgruppens del, ens under
förutsättning att motionen ord för ord
hade hämtats ur torpar ekommjssionens
betänkande, är omöjligt med vårt
nuvarande program i jordfrågan för
ögonen, och för det bär ju ej
riksdags-fraktionen skulden.
Situationen är emellertid denna.
Det finnes för närvarande i landet
tusentals besittningsrättsinnehavare med
eget hus å ofri grund. De intaga en
ekonomisk och social ställning, som i
allt väsentligt ger dem gemensamma
intressen med den industriella
arbetarbefolkningen. Jordvärdebeskattning,
värdest egringsskatt, frihandelsref
ormer m. m. kunna de vänta sig all
fördel av, men ingen skada. Förvandla
dem till självägare! Det är det
säkraste sättet att göra de flesta av dem
till inbitna motståndare mot de
viktigaste av de krav, som den
organiserade arbetarvärlden företräder i den
aktuella svenska politiken. Vår
unghöger förstår ganska väl detta. Och
medan liberaler och socialdemokrater
tala om utvidgad användning av
besittningsrätten till främjande av
egnahemsrörelsen öch landets inre
kolonisation. förvandla de konservative en
stor del nu existerande
besittningsrättsinnehavare till självägare. P å
(liberalers och)
socialdemokraters begäran!
”Det förslagna och listiga djur, som
gemenligen kallas statsman eller
politiker, lämpar sina rådslag efter
tillfälliga och växlande konjunkturer”,
skriver Adam Smith i Folkens
välstånd, ”men vetenskapen låter
sina omdömen och slutsatser ifråga om
vad som är rätt dikteras av allmänna
principer”. Det är en sanning, som
tyvärr alltför ofta bestyrkes även i det
tjugonde århundradet, att vad som är
politiskt klokt i den praktiska
politiken, avgöres efter andra grunder, än
den vetenskapliga forskningen av
huvudsakligen teoretiska skäl ansett
böra vara de bestämmande. Men de
politiskt kloka bedraga varandra och bli
till slut alla grundligt bedragna. ”Den
ene vill ett oeh den andre ett annat,
men vad som sker blir något helt
annat än både den ene och andre
väntade.” (Engels.)
Besittningsrätten är nödvändig och
oundviklig i vår tid.
Opportunitetspolitik är tidens lösen.
Konservative, liberaler och
socialdemokrater i alla länder tävla om att finna
de mest praktiska lösningar av de
aktuella politiska frågorna, och de
vetenskapliga teorierna ha råkat i
misskredit, ej minst de socialdemokratiska
bland socialdemokraterna. Den
materialistiska historieuppfattningen, den
grundläggande teorin för den
socialdemokratiska samhällsvetenskapen,
synes förlora tilltron såsom vägledande
för den socialdemokratiska
framtids-politiken, i samma mån som den inom
vetenskapliga kretsar blir den allt mer
erkända huvudformeln för lösningen
av de talrikaste gåtor i växlande
former av nutida ocli forntida
samhällsliv. Det är en klen tröst för den
övertygade anhängaren av det väsentliga
i denna teori, att den politiska
klok-skap, som av opportunitetshänsyn
avviker från de sociala framtidsvägar,
teorin lyser in över, förr eller senare
konuner att befinnas lia varit en dårskap
och ha valt genvägar som äro senvägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
