Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaveri och barbari i våra dagars Mexico.
Turners ”Barbarous Mexico”.
För TIDEN av W. B.
Då de första underrättelserna från
den mexikanska revolutionsrörelsen
nådde våra trakter, dryftades
situationen en afton i en lundensisk
studentkrets. Ingen kände egentligen något
närmare till den miljö, varur den
senaste revolutionen framgick, men en
i laget hade i en tidning sett, att
arbetarvärlden i det stora landet befann
sig på upprorsmännens sida och drog
med ledning därav den lika enkla som
naturliga slutsatsen, att striden mot
det Diaz’ska regementet var en
rättfärdig kamp mot kapitalistiskt
förtryck. Det väckte opposition det
sättet att döma, och den som haft
djärvheten urgera ståndpunkten fick stå
ensam.
Det var icke heller så alldeles lätt
att så här på avstånd bilda sig en klar
och överskådlig bild av de händelser,
som omsider ledde till förbrytaren
Diaz’ avlägsnande från republiken
Mexicos ledning. Helt nyligen —
ehuru innan revolutionens utbrott —
liar emellertid en amerikansk
författare John Kenneth Turner i ett
omfattande arbete framlagt resultatet av
fleråriga studier rörande de
ställningar och förhållanden, som framkallat
folkresningen mot ett av de brutalast
oeh konsekventast genomförda
kapitalistiska styrelsesystem, som vår tid
haft att uppvisa, i en synnerligen’
klar belysning. De ytterligt
intressanta uppgifter, som i denna bok läm-
nas om det mexikanska folkets
ohyggliga tillvaro, kunna därjämte påräkna
ett visst intresse även ur den
synpunkten, att de ge en mycket god
föreställning om, hur långt en konsekvent
genomförd kapitalistisk
förtryckarpoli-tik kan komma, då den förstår att
hänsynslöst utnyttja alla till buds
stående möjligheter.
Materialet till arbetet ifråga har
Turner erhållit dels under tvenne
längre resor i Mexico åren 1908 och
3909 och dels genom ett ingående
studium av mexikansk litteratur och
press. Hans avslöjanden, som
synnerligen väl motivera bokens titel ’ ’B a
r-barous Mexico”, ha väckt
berättigat uppseende icke bara på andra
sidan Atlanten, utan också i England,
där de torde ha kraftigt bidragit att
föra en förut viseledd pressopinion över
på rätt bog. Ocli av den diskussion,
som det Turnerska arbetet framkallat
i Amerika, har man fått lika bestämda
som påtagliga bevis för dess
sanningsenlighet och vederhäftighet.
De första kapitlen ägnar Turner åt
skildringar av slaveriet oeh
slavhandeln i Mexico. I Yueatan, en
bergig halvö i nordöstra hörnet av
Mellanamerika, omfattande ungefär
80,000 kvadratmil, mötte Turner första
gången det slaveri, som han sedermera
fann allestädes närvarande i den
”fria” republiken. Yucatan-halvön är
trots sin karga natur i genomsnitt
tätare befolkad än Förenta staterna och
räknar en folkmängd på 300.000 per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
