Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soner. Landet är taget i anspråk för
stora hampplantager, som till största
delen ägas av ett halvt hundratal
penningfurstar. Ensamt i Yucatan
beräknar Turner att slavarnas antal icke
kan understiga 100,000 personer. Den
amerikanska resenären kom till dessa
trakter i den mycket lovliga avsikten
att rekognoscera för planerade
spekulationer i plantagerna. Ingen må
därför förvåna sig över, att han under
sådana förhållanden rönte ett hjärtligt
mottagande av slavägarna och såsom
en blivande gelike fick full frihet att
kasta en blick även bakom kulisserna.
Då hampkungarna slogo sig till ro
i Yucatan beboddes landet av
Maga-folket, som än i denna dag utgör
ungefär 95 % av landets befolkning.
Dessa magas bruka inrangeras under
samlingsrubriken indianer, men äro
ingalunda vildar. Det är ett gammalt
kulturfolk, som vid tiden för
europeer-nas invasion befunno sig på en
civilisa-tionsståndpunkt, fullt jämförlig med
de gamla aztekernas eller incas.
De tiderna äro emellertid längesedan
svunna, och i våra dagar gå de sista
resterna av magafolket som slavar lios
de kapitalstarka europeiska
inkräktarna. Officiellt är slaveriet visserligen
avskaffat samt i lag förbjudet, och
hampkungarnas skamliga
människo-handel går därför under en annan
rubrik, som visserligen ej heller den är
lagligen tillåten, men som lika fullt
tolereras av myndigheterna. Detta
”arbete för skuld”, som man älskar
att benämna hanteringen, är
emellertid i grunden det mest ohöljda slaveri
och slavdrivarna göra privatim ingen
hemlighet därav. Slavarna erhålla
ingen lön, de misshandlas med hugg och
slag, få en ytterligt knappt tilltagen
eländig föda, instuvas under nätterna
i sovbaracker, där de packas in i långt
större massor än som rimligen kunna
rymmas. Äro de sjuka, drivas de lika
obarmhertigt i arbete och förvägras
ofta nog att besöka läkare.
Kvinnorna befallas att gifta sig med bestämda
män eller, om rörelsefriheten är något
större, med män inom samma plantage.
De köpas och säljas som boskap för
ett medelpris av 400 mexikanska
dollars.
Yucatan-plantagerna drivas
emellertid icke enbart med tillhjälp av dessa
maga-slavar. Det finns också inom
ar-betarhären människor, tillhörande ett
annat folk, Yaquis, härstammande
från andra trakter, från provinsen
Sonora. Deras antal är dock betydligt
mindre och uppskattas till inemot
10,000.
Inför de ohyggligheter, som detta
Yaquis-folk får utstå, förbleknar
fullständigt den brutalitet, som vi nyss
lärt känna i behandlingen av magas.
Även Yaquis gå och gälla för indianer.
Men de ha aldrig, så långt man kan
följa dem i tiden, varit ”vildar”, utan
äro — eller måhända riktigare ha
varit —• tack vare mexikansk
”civilisation” —■ ett rent åkerbruksfolk. Vid
spanjorernas intåg bebodde de hela det
väldiga området söder om Arizona,
motsvarande den nuvarande staten
Sonora, De beskrivas som ett kraftfullt
och resligt släkte, ”en sannskyldig
atletras”, säger Turner, och gälla
därför i de mexikanska
människohandlar-nas ögon som en synnerligen värdefull
handelsvara.
Vid tiden för den spanska
erövringen utgjorde dessa Yaquis, som för
övrigt anses bilda en sidogren från de
gamla aztekerna, en nation på en
100-å 200,000 människor, vilka spanjorerna
aldrig förmådde betvinga. Efter ett
par århundradens oupphörliga strider
slöts en fred, vari Yaquis- erkändes i
oförkränkt besittning av sitt område,
ett fredsslut, som sedan dess
respekterats ända tills Diaz lyckades tillskansa
sig presidentvärdigheten. Då blev det
ett plötsligt och brutalt slut på
Yaquis-folkets fredliga åkerbruk. Det
bördiga landet eftertraktades av
profithungriga kapitalister, och en vacker
dag fara regeringens agenter omkring
i landet och förkunna för folket att
deras område hädanefter skulle
upplåtas till främlingar. En väpnad styrka
på åtskilliga tusen man har sedan dess
ständigt jagat de stackars
människorna under de mest hårresande
grymheter, med den påföljd att 1894 Yaquis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
