Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken som nämnts drabbar de 95
procenten. innan de första åtta månaderna
gått till ända. Utrymmet medger icke
att närmare referera de belysande
skildringar, som Turner lämnar av
to-baksslavarnas dystra tillvaro, varför
vi få inskränka oss till några korta
antydningar.
Som nämnts åtföljas de mexikanska
arbetarna på sin dödsvandring av
hustrur och barn. Vid framkomsten
tas hustrurna ej sällan i anspråk för
slavdrivarnas nöje. och skulle maken
våga sig på en protest, låter en
handgriplig tillrättavisning ej länge vänta
på sig. som tills vidare betar honom
lusten att opponera mot skändligheten.
Barnen köras i arbete redan som små
— Vs av slavarna äro gossar under 15
år — ocli sexåringar i full verksamhet
ute på fälten i glödande solhetta
lär vara en ganska vanlig syn för den
som har lyckan — eller olyckan — att
få kasta en blick bakom kulisserna i
den blodiga tragedi, som de
mexikanska miljardörerna oantastat sätta i
scen.
Det är ingalunda alla slavar i Valle
Nacional, som det förunnas att dö en
”naturlig död” och ingalunda alla
dessa, som erhålla en ”hederlig”
begravning. Turner anför huruledes
liken efter de avlidna slavarna ofta nog
helt enkelt föras ned i närmaste
vattendrag. där de snart nog bli ett
efterlängtat byte för rovlystna alligatorer.
Och människor med stympade lemmar
vittna om arten av den kroppsliga aga,
som tobaksplantörerna och deras
hantlangare bestå sina underlydande.
Turner förtäljer likaledes hurusom rena
mord på slavarna ingalunda höra till
sällsyntheterna och att de i regel, så
framt de icke råka att drabba
främmande undersåtar, förbli fullständigt
ostraffade, något som ju icke är ägnat
att förvåna, då man känner det intima
samarbetet mellan mexikansk polis och
landets slav drivande miljonärer.
Det ligger i sakens natur att med
denna billiga arbetskraft slavdrivarna
inte gärna kunna undgå att göra högst
lysande affärer. Man beräknar också,
att tobakens produktionspris i Valle
Nacional ställer sig ungefär hälften så
lågt som på det närbelägna Kuba.
Med kännedom om penningens makt
i samhället, så förvånas man icke över
den lilla nätta bekännelse, som en
bekant storagent avlade inför Turner i
förhoppning att få en större
beställning, en bekännelse som ställer
förhållandena i Mexico i en sällsynt god
belysning. Slavhandlaren ifråga erbjöd
sig att leverera Turner obegränsat
antal slavar upp till 40,000 om året, män.
kvinnor och barn, till ett pris av 50
pesos pr styck. Särskilt varmt
anbefallde han minderåriga och tilläde:
”Jag kan förse Er med 1,000 barn
under 14 år i månaden och jag är beredd
att skaffa Er adoptionsattest på dem
som söner och döttrar till bolaget, så
att de kunna lagenligt behållas, tills
de nått 22 års ålder.”
”Men”, invände Turner, ”hur skall
min affär kunna adoptera 12,000 barn
om året som söner och döttrar? Ni
menar väl inte, att myndigheterna
skulle medgiva något sådant.”
Slavhandlaren var inte sen att
replikera: ”Den saken styr jag om, jag-
gör det dagligen. Ni behöver inte
betala era pengar, förrän Ni har barnen
och adoptionsattesten med.”
Episoden talar för sig själv utan
vidare kommentar. Intressant är
emellertid att ta del av Turners
framställning av de allmänna förhållanden,
som möjliggöra en dylik systematisk
förbrytareverksamhet. Vi skola i en
följande artikel återkomma härtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
