Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betstiden pr vecka och pr dag,
uppgifter 0111 raster, lördagsarbete, arbete
på skift, nattarbete, sön- och
helgdags-arbete, övertidsarbete samt semester
eller annan ledighet. Publikationen
innehåller jämväl redogörelse för äldre
arbetstidsundersökningar samt
motsvarande utredningar i utlandet. Den
lämnar sålunda ett synnerligen
rikhaltigt material för den som vill sätta sig
in i en av tidens viktigaste sociala
frågor.
För att endast fästa
uppmärksamheten på några av huvudresultaten må
här nämnas, att ordinarie arbetstiden
pr vecka visat sig vara: under 60
timmar för 41,1 %, 60 tim. för 34,7 %.
över 60 tim. för 20,9 % (resten
obestämt antal timmar).
Nettoarbetstiden pr dag (med frånräknande av
raster) har utgjort: mindre än 10 tim.
för 18,6 %, 10 tim. för 51.9 %, mer än
10 tim. för 26.2 %. En
normalarbetsdag på högst 8 tim. hade 6.5 %
(största kategorin gruvarbetare), medan
5.9 % hade en arbetstid av 12 tim.
eller däröver (de flesta inom
järnhanteringen).
Semester åtnjöts av 2.6 % av hela
antalet, i flertalet fall uppgående till
en vecka. Ledighet första maj hade
nära hälften av samtliga redovisade
arbetare.
Genomsnittliga nettoarbetstiden pr
dag skulle nu för samtliga arbetare
utgöra 10 timmar, medan den år 1885
(enl. arbetarförsäkringskommitténs
betänkande) skall ha utgjort 11,1
timmar. Enligt detta skulle sålunda
sedan 1885. i stort sett alltså sedan
arbetarrörelsen börjat få inflytande,
arbetstiden ha förkortats med ungefär
en timme, en reell vinst av mera
odisputabel beskaffenhet än
löneförbättringarna, som ju i allt för stor
utsträckning neutraliserats av
prisstegringen.
Vi anbefalla publikationen i våra
läsares åtanke på det kraftigaste, så
mycket hellre som Kommerskollegii
avdelning för arbetsstatistik även denna
gång är sina traditioner ifråga om
prisbillighet trogen.
Axel Svensson. S a m h ä 11 s k u n-
s k a p för val 111 änncn. Hurudana
förhållandena i vårt land äro och
hurudana de böra bli. Wilhelmssons
förlag. Stockholm 1911. 160 s. 1:—.
Denna bok avser icke, såsom dess
titel kan ge anledning att tro, att
meddela läsaren systematisk insikt i
samhällskunskapen. Den är helt enkelt
ett inlägg i valstriden, blott med något
allmännare läggning än den vanliga
vallitteraturen. Arbetet inledes med
en historisk återblick : ’ ’Svenska
historien som spegel för oss”. Därefter
följer. i fristående kapitel utan någon
klar disposition och med många
upprepningar, en skildring av de
nuvarande samhällsförhållandena, i vilken
särskilt beröres egendomsfördelningen,
skattebördorna, ämbetsmanna- och
bo-lagsväldet. Efter en redogörelse för
de olika partierna meddelas de
viktigaste bestämmelserna angående de
förestående valen. Boken avslutas med
en förteckning över ”demokratiska
riksdagsmotioner 1911” samt en
sammanställning av författarens
reformkrav.
Arbetet innehåller icke någon
djupgående analys av den bestående
samhällsordningen. Författarens syfte
har antagligen heller icke varit annat
än att ge en lättfattlig
sammanställning av de sociala missförhållanden,
han främst fäst sig vid. och sålunda ge
valmännen en ledning i deras
medborgerliga värv. Men det kan icke
döljas. att framställningen på åtskilliga’
punkter blivit ytligare än detta syfte
alls behövt föranleda. Det gäller
särskilt de inströdda historiska
framställningarna. Att t. ex. beklaga, att
folket icke begagnade tillfället under
Engelbrekts och Sturarnas tid för att
då införa enkammarsystem, verkar
uteslutande naivt. Såväl stil som
innehåll ger på det hela taget intryck av
att framställningen icke tillräckligt
genomarbetats.
Den radikala tendens, som
genomsyrar arbetet och låter författarens
kritik gå betydligt utöver de vanliga
liberala gränsmärkena mot socialismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
