Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intresse åt uppgifter i vetenskap ocli konst,
att detta utgör skäl till politisk likgiltighet.
Rätt ofta värdesätter den intellektuelle
socialdemokratin efter samma grunder som
övriga politiska partier utan hänsyn till, att
socialdemokratin i sig bär ett från alla
andra partier skilt kulturinnehåll, vilar på en
socialistisk samhällsuppfattning. De
intellektuellas likgiltighet för socialismen beror del
vis på att de taga socialismen endast som
uttryck för lönarbetarklassens emancipation,
politiskt eller ekonomiskt.
Socialismens betydelse för de intellektuella
ligger i öppen dag.
Socialismen ger många nya erfarenheter;
proletariatet i sin emancipationskamp utgör
för den intellektuelle en helt ny värld, som
inom sig sluter mera än ett hcgljutt skri på
förbättrade levnadsvillkor. Grenom
socialismen vinner den intellektuelle ett annat
teoretiskt innehåll, ty den bildar en konsekvent
avslutning på socialvetenskapen. Socialismens
mål är sedan Platons tid en i tänkandet
efterlängtad ny samhällsform, som ställer den
intellektuelle inför många nya uppslag och
möjligheter.
Socialismen betecknar frigörelse från det
idétvång, som i ar.betet icke vill se en
samhällelig funktion. Det borde för den
intellektuelle vara teoretiskt likgiltigt, om
arbetarrörelsen skulle hota den borgerliga
samhällsordningen, blott den i sig. förmår lämna
rum för kulturutvecklingens ändamål.
Inom de intellektuella yrkena växer
ständigt det ekonomiska trycket, med vilket
följer en prostituering av det andliga jaget,
väckande personlig resignation. I kontor,
laboratorier och verkstäder har skett en
sträng arbetsfördelning. Den hotar de
intellektuellas frihet. I Amerika är principen
den att fullständigt mekanisera ar.betet,
därigenom bli företagets tjänstemän icke
oumbärliga. Detta kallar Adler subalternisering
av det andliga arbetet.
Uppfinningarna förlora sitt viktigaste
kulturändamål, nämligen att underlätta arbetet,
då de exploateras i förvärvsändamål.
Maskinen undantränger arbetaren, arbetslöshet,
trastbildning, varufördyring följa i
uppfinningarnas spår. Man vill inom vissa
intellektuella kretsar i tekniken icke se medlen
för samhällets utveckling på ett högre plan
— detta skapar en resignation, mot vilken
kan sättas socialismens framtidsvärden.
D :r Adler har, som vi sett, framlagt
vissa teoretiska synpunkter i fråga om
de intellektuellas ställning till
so.cialis-men, måhända skall
samhällsutvecklingen själv befordra ett hastigare
praktiskt närmande mellan socialism och
själsarbetare.
H a r a 1 d N o r i n d e r.
Philip Snowden. Socialism and
thé drink q u e s t i o n. The
Socialist Library XI. Independent
Labour Party, London 1910.
I föreliggande arbete framlägger
jiarla-mentsledamoten Philip Snowden en
socialistisk uppfattning av alkoholfrågan. i
Inledningsvis betonar författaren
alkoholfrågans betydelse som politiskt och socialt
problem. Den fysiska och psykiska
degene-ration, som alkoholismen skapar, kan ej
annat än fästa uppmärksamheten på frågans
vikt.
Massorna smittades av de liögre klassernas
dryckessed — förra århundradets industriella
revolution ökade arbetarnas hjälplöshet mot
alkoholismen. Först sedan en generation
vuxit upp under den nya ekonomiska
ordningen, .började nykterhetsarbetets organisation.
För närvarande räknar Snowden ungefär 3
miljoner äldre nykterister i England och
lika antal nykterhetsorganiserade barn.
Under tidigare skeden ägde den engelska
arbetarrörelsen ingen nykterhets vänlig
prägel, men motståndet mot alkoholismen är i
våra dagar desto starkare i den engelska
arbetarvärlden.
I England har i stort sett den totala
sprit-konsumtionen icke sjunkit, trots
nykterhetsrörelsens framgång. Men högkonjunktur
i .stål-, bomulls- och kolindustrin har icke
.heller följts av någon ökning i den totala
spritförbrukningen. Det visar, att det är i
de mindre väldisciplinerade yrkesgrenarna
alkoholismen är starkast. Kvinnornas
indragande i industrin ökar deras spritkonsumtion,
detta bidrager till att den totala
konsumtionen i England fortfarande är så hög.
Alkoholismens orsak är lrämst
fattigdomen, men icke i Burns’ ensidiga
mening. Det är icke enbart lönen, -utan
sättet, på vilket den vinnes och
konsumeras, som bestämmer den
proletäri-ska fattigdomen. Författaren påvisar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
