Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra intressen äro ej begränsade till
Australien. Vi förena oss gärna med alla dem som
fullfölja samma ideal som vi. Jag tänker
att Australiens arbetarorganisationer äro
fullt beredda att sända delegerade till de
internationella kongresserna i Storbritannien,
Europa oeh Amerika, men vi äro av den
åsikten, att tiden nu ar inne för de
utländska kongressisterna att göra en tur åt
vårt håll.
— Är det sant, att det i Australien nu ieke
finnes mer än tvä partier: labour och
anti-labour?
— Ja visst. I aila politiska frågor finnes
det blott två partier: de som äro med oss
oeh de som äro emot oss.
— Har den mera avancerade fraktionen
av det liberala partiet övergått till
arbetarpartiet?
— Nej, åtminstone ej vad beträffar chefer
och representanter. Frän det liberala partiet
ha vi endast vunnit högst fä. Det är inte
sä få liberaler, som dtå ganska nära vår
ståndpunkt, unen gamla förbindelser hindra
dem att förklara sig vara ett med oss.
— Fanns det ej, i edert gamla liberala
parti, en radikal gren, något å la Lloyd
Georges anhängare i England? Har denna
fraktion tagit ställning mot arbetarpartiet?
— Ja, vi hade sådana radikaler, men i
mycket mindre proportion än i England.
Naturligtvis är det några, som ha funnit sig
vara för avancerade för liberalismen, men
det liberala partiet som sådant har förklarat
sig emot Labour party, och vore det ori ktigt
säga, att ens någon xraktion övergått till
oss. Bland väljarna ha utan tvivel en hel
mängd övergått från liberalerna till oss, men
partiets officiella medlemmar och ledare ha
ställt sig mot oss.
— Men hur går det med skillnaden, om ni
icke få rätt att verkstalla ert
nationalise-ringsprogram?
— Projektets förkastande berör oss ej
politiskt, som jag sagt. Vi komma efter all
sannolikhet att framställa frågan ånyo vid
nästa allmänna val, då vi skola begära
utvidgande av parlamentets befogenhet.
— Tror ni ej, att arbetarpartiets återkomst
till makten mer berott pä avsmak för de
gamla partierna än pä förtroende för det
nya?
—• Nej, jag är övertygad, att nationen
gillar vår politik.
— Vad ger er denna säkerhet?
— Den växande populariteten för
arbetarpartiets sak. Antalet av vära medlemmar
växer i samima proportion för varje val; vid
det sista t. o. m. i betydligt starkare
proportion än förr. Samtidigt tvivlar jag ej på,
att vi ha fått god hjälp av de fientliga
krafternas koalition, som förorsakat revolt
hos de mest samvetsgranna medlemmarna av
de gamla partierna. Vår kamp har varit
mycket liård. Sant är ju, att vi arbetat i
ett nytt land, där nya idéer lättare slå rot,
där nationen ieke fruktar för experiment och
ej behärskas av traditionens krafter, som
ännu ibehärska den europeiska kontinenten.
—- Har kvinnornas deltagande i politiken
visat sig gynnsamt?
— Säkert, gynnsamt både för staten och
kvinnorna. Det har varit en succés utan
reservation. Det finnes icke en offentlig
person i Australien, lian må tillhöra vad
parti som helst, som vågar säga motsatsen.
En världshistorisk bankrutt. Under
denna rubrik har E. Belfort Bax
i veckotidskriften ”The New Age”
skrivit en längre artikel om den
katolska kyrkans förfall, ur vilken vi
genom Otto Bucht. Gladbaeh, satts i
tillfälle meddela följande:
E. Belfort Bax framhåller såsom en
omständighet värd att noga beaktas av alla
historiskt oeh sociologiskt intresse det förfall,
vari alla former av dogmatisk kristendom
råkat under senare hälften av nittonde
århundradet. Han exemplifierar detta
närmast med den katolska kyrkans tillstånd,
vilket belyses med material ur arbetet ”The
Decay of thé Church of Bom” av förre
je-suiterpatern mr Josepli Mc Cabe. Denne
har undersökt den katolska kyrkans
tillbakagång och funnit densamma äga rum inom
alla folk, som tillsamman bilda kristenheten.
Och överallt står förfallet i samband med
folkupplysningens framsteg.
I de romanska ländernas storstädér är den
katolska religionen död till anda och
gärning, och på landsbygden är dess inflytande
en bråkdel av vad det var för ett halvt
århundrade sedan. Sabatier har uppskattat an
talet franska katoliker till 3 eller 4
miljoner nu mot 30 miljoner under 1800-talets för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
