Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ville ha ett samtal med L. P:s chef. De
tyska valen komma att starkt öka so
eialdemokratins styrka, varav följer två
ting. Begimen nnåste modifieras, och den
socialdemokratiska politiken måste
modifieras. Socialdemokraterna skola avgöra, om da
skola begagna rätten att välja en av
talmännen, därmed skulle de ifråga om
parlamentariskt ansvar komima i en helt annan
ställning än nu. Vi veta, att några av de
sydtyska ledarna vänta av valen en början
till Labour Party-politik i Tyskland. En
sådan välkommen vändning skulle
åstadkomma det mest kordiala förhållande mellan tysk
och brittisk arbetarrörelse och avlägsna, från
den europeiska socialismens centrum
möjligheten till missförstånd och rivalitet mellan
två olika system av parlamentarisk metod.
Australiens arbetarregering och
socialismen. Genom dagspressen gick
för rätt länge sedan meddelande om
den australiska förbundsregeringens
nederlag i folkomröstningen 0111
utsträckt befogenhet för parlamentet att
inskrida mot monopolen. Åtminstone
i den svenska pressen ägnades detta
referendum knappast den
uppmärksamhet det förtjänade. Ty bakom
detsamma låg det största
socialiserings-projekt, som torde varit framme
nå-gonstädes. Mera kommenterades den
rent politiska sidan av situationen:
skull-e regeringen gå för
folkomröstningens misstroendevotum eller sitta
på parlamentsmajoritetens förtroende?
Regeringen stannade. Hur skulle för
övrigt en annan regering ha kunnat
bildas, då arbetarpartiet äger absolut
majoritet i parlamentet?
Då konseljpresidenten Andrew
Fisher besökte England för att delta
i den stora kolonialkonferensen, blev
han föremål för en intervju 0111
regeringens ställning till den genom
folk-omröstningsresultatet uppkomna
situationen. Vi anföra här, i andra hand
efter Le Courrier Européen
ett utdrag ur samtalet mellan den
engelske journalisten och
arbetarenkonseljpresidenten i Australien.
På intervjuarens fråga, om
folkomröst-ningsresultatet allvarligt berörde regeringen,
svarade Pislier:
— Nej, icke politiskt. Det berör ieke
parlamentet på annat sätt än i fråga 0111 dess
lagstiftande makt. Vi ha icke alls begärt
gillande av någon speciell partiåtgärd; vi
ha begärt ett utvidgande av våra
fullmakter, så att förtiundsparlamentet kan behandla
industriella frågor och skydda det allmänna
mot monopolen.
— Men skall icke förkastandet hindra er
att fullfölja er politik?
— Det skall helt visst förhindra en del
av vår politik. Vi tänkte och .tänka
fortfarande att denna maktutvidgning skulle vara
fördelaktig för The Oommonwealth.
— Var det ieke några speciella monopol,
som nämndes i referendum?
— Nej, förslaget överlämnade åt
parlamentet rätten att behandla monopolen i
allmänhet. Det var regeringen själv, som skulle ha
rätt att definiera monopolen.
— Vilken är eder politik, förstöra eller
nationalisera monopolen?
— Att nationalisera dem.
— Vilka monopol tänka ni på?
— Ja, det vore just något av stort intresse
att veta för våra politiska motståndare. Vi
begärde, att parlamentet skulle få rätt att
nationalisera varje monopol, som folkets
valda representanter betrakta som farligt för
det allmänna bästa.
— Är det australiska Labour partys mål
den kollektivistiska staten?
—■ Partiets program talar blott 0111
monopolens nationalisation.
— Men för att en regering skall kunna
fullfölja en fast oeh permanent politik måste
den ju vara ledd av bestämda principer och
•marschera mot ett visst mål.
— Vi säga, att monopolen är den förste
angreppspunkten. Om det engelska Labour
party i morgon komme till makten, så kunde
det ju icke i ett slag nationalisera hela
industrisystemet. Med vad skulle -det börja,
o;m ej med monopolen?
— I vad iniån gå ni fram i samförstånd
med den internationella arbetarrörelsen?
— Ni bör förstå, att vår rörelse är lika
mycket en industriell som en politisk rörelse.
Vi äro icke trångsynta i något avseende och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
