Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bakom vilka lör tillfället
meningsbrytningarna gömmas, behövs ingen direkt
medverkan från vårt håll, och de stora
frågor, där vi redan veta oss tänka
olika, kunde näppeligen ha förts
längre av några socialistiska ministrar.
Icke förty är det ett märkligt
tidstecken att nu för första gången i
svensk historia åt arbetarklassens
socialistiska parti officiellt bjudits
rege-lingsplatser. Det blir icke sista
gången. Kanske komma härnäst andra
personer att svara. Men må vi alltid
kunna räkna på att svaret, hur det
utfaller, gives i samma ärliga uppsåt som
nu: att söka efter vad som bäst gagnar
arbetarklassens frigörelse
inom vårt fädernesland och därigenom
h e 1 a folkets och landets sanna väl.
Den stolta valseger som vunnits av
Sverges socialdemokrati under
septembervalen 1911, är en frukt av mångas
ärliga, trofasta arbete landet runt.
Den har bragt vårt parti till en
politisk maktställning som aldrig förr, den
har kastat överända ett högervälde,
som satt sin fot på arbetarnas nacke
och nästan trodde sig självt evigt, den
förde oss ända fram till den punkt,
där vi kunde avvisa frestelsen att för
tidigt — och därför med oundvikligt
bakslag! — sända de våra in i själva
det politiska maktcentrum. Den
hängivenhet, den uppoffrande, kärlek till
vår stora sak som ligger bakom hela
partiets stora valarbete, är oss en
borgen för att vi alla inse att en politisk
seger, även den största, aldrig får vara
en avslutning, utan en utgångspunkt
för fortsatt oavlåtligt arbete vidare
£ r a m å t. De 173,000, som vi nu
mönstrat under våra fanor, äro de alla
målmedvetna, klart tänkande och
dömande socialdemokrater? Vilka
floder av upplysning om
samhällsfrågorna behövas ej för att till nästa
mönstring styrkeförhållandena mellan de
tre partierna må bli omkastade och
det arbetande folkets parti, ännu det
minsta fast det ryckt fram så väldigt,
n:å kunna vara, liksom det arbetande
folket självt, i antal det största! Här
ligga uppgifter massvis och vänta på
oss alla. Genom att modigt, utan
för-hävelse, men utan tvekan, gripa oss
an med dem och åter förbereda ä n n u
större framryckning, fira vi svenska
socialdemokrater bäst vår hittills
största seger, 1911 års val till andra
kammaren.
Hj. Branting’.
Demokrati och arbetarerörelse.
För TIDEN av GUSTAF F. STEFFEN.
Demokrati och klasskamp.
Är det möjligt och är det
nödvändigt att vi genom klasskampen
mellan arbetare och arbetsgivare
komma fram till det fullt demokratiska
samhällsskicket? Måste icke alldeles
särskilda krav ställas på klasskam-
pens metoder och gestaltning i övrigt,
om den skall kunna gälla såsom ett
tjänligt medel att förverkliga den
fullständiga demokratismen ?
Om demokratin icke kan tänkas bliva
förverkligad helt och hållet med ett
enda slag, måste vi väl föreställa oss en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
