Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är sålunda ett för klass-skillnaden
kännetecknande grundfaktum, lika
väl som olikheterna i egendom,
inkomst, sociala funktioner och
bildning.
Vi kunna med full rätt kalla den
typ av sociala föreställningar, som ett
givet klassläge påtrycker klassens
medlemmar, för
klassmedvetenhet. Godsägaren, fabrikanten,
bankdirektören, grosshandlaren betraktar
samhället med andra ögon, med andra
”klassögon”, än den egendomslöse
jordbruks- och industriarbetaren.
Kommer nu slutligen härtill ett klart
medvetande om den egna
samhällsklassens särställning och särintressen
samt ett livligt intresse för att främja
vad som tros vara klassens särskilda
intressen, då ha vi att göra med
”klassmedvetenhet” uti detta ords
mer speciella och allmännast brukade
bemärkelse.
Så snart olika samhällsklassers
intressen ocli strävanden samt
åskådningar komma i konflikt med varandra,
föreligger en klassmotsättning och en
dold eller uppenbar, omedveten eller
klart insedd klasskamp. Värj e
strid mellan arbetare och arbetsgivare
om innehållet i arbetsavtalet är en av
mångfaldiga’ motsatta klassintressen
och klass-synpunkter bestämd
klasskamp. Likaså varje strid för och mot
sådana politiska åtgärder som
skyddstullar, trustlagstiftning,
arbetarskydds-lagstiftning, folkförsäkring o. s. v.
Då det slutligen inom den moderna
lönarbetarklassen bildar sig ett stort
politiskt parti, som gör till sin
uppgift att föra hela klassens talan i det
offentliga livet och att genom social
makt förändra samhällets
organisation på ett sådant sätt. att
arbetarklassens närvarande ogynnsamma sociala
särställning helt och hållet försvinner
— då föreligger ingenting i grunden
nytt, utan endast en stegring och
spridning, inom vissa samhällslager,
av den fullt klara klassmedvetenheten
samt en högre organisering och en
intensifiering av klasskampen.
Det var Marx’ storverk att lyfta
upp den moderna lönarbetarens
klasskamp till det politiska planet — att
stegra den till en politisk partikamp
genom att göra de klart
klassmedvetna lönarbetarna s å s o m s å d a n a
till ett genom enhetliga intressen,
strävanden och åskådningar fast
sammanhållet och från alla andra klart
åtskilt politiskt parti. Men
något i själva sin art enastående i det
moderna samhällets historia är detta
ingalunda. Den som organiserat
agrarerna till ett agrariskt skyddstullparti
eller de storindustriella till ett
in-dustriskvddstullparti har åt ett stycke
rent ekonomisk klasskamp
förlänat ett betydelsefullt drag av p o 1
i-t i s k klasskamp.
Vad som särskilt utmärker
socialdemokratin är alls icke att den är ett
politiskt klasskampsparti, utan att
den sätter sig det högsta m å 1 som
kan tänkas för ett modernt
klasskampsparti — målet att utrota
fattigdom oeh avhängigliet såsom sociala
massföreteelser oeh såsom
integrerande beståndsdelar av samhällets själva
organisation. Det finnes intet annat
politiskt parti, som har detta till sitt
enda huvudsakliga och allt
bestämmande mål. Det finns icke heller
något annat politiskt parti, som ur en
sådan uppgift dragit ut de båda
ofrånkomliga konsekvenserna: pri
n-cipiell socialism och r a d
i-k a 1 demokratis m.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
