Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konservatismen gör), eller ock anser
man demokratien för en synnerligen
helig socialprincip, som vi i teorien
redan anammat, ehuru vi ännu
icke hunnit med att fullt
konsekvent tillämpa den (detta är
liberalismens ståndpunkt). Våra många
liberal-konservativa samtida hylla på
en gång dessa båda meningar och
erhålla därigenom en synnerligen ”bred
basis” för sitt politiska tänkande —
om det nu får kallas för ett tänkande.
# *
#
Jag vill ett ögonblick uppskjuta
frågan 0111 demokratismen för att först
söka något precisera spörsmålet om
klassmotsättningen och klasskampen,
så att denna senares förhållande till
demokratismen kan framgå, då vi
slutligen klargjort vår ståndpunkt även
till denna.
På frågan, vad vi i detta
sammanhang mena med sociala klasser, kunna
vi i första hand hänvisa till
förmögen-hets- och inkomststatistiken för
moderna nationalsamhällen. Vi upptäcka
en lagbundenhet av följande
allmänna typ. En tredjedel av befolkningen
äger tillsammans blott en enda
procent av all den privata förmögenheten,
under det att en knapp tredjedels
procent av befolkningen äger minst en
tredjedel av all den privata
förmögenheten. Hälften eller mer av
förmögenheten äges av mindre än två
procent av befolkningen. I den
riktningen vittna t. ex. svensk och engelsk
statistik. Vad inkomstfördelningen
beträffar, ge oss båda länderna
ungefär följande typ. Mindre än tre
procent av befolkningen åtnjuta mer än
en tredjedel av den totala inkomsten.
Nära nittio jtrocent av befolkningen
få nöja sig med att dela omkring
hälften av nationalinkomsten.
Dessa himmelsvitt skilda
förmögenhets- och inkomstklasser äro samtidigt
skilda genom fundamentalt avvikande
socialekonomiska funktioner. De
egen-domslösa och små inkomsttagarnas
stora massa (i England), ungefär tre
fjärdedelar av hela befolkningen, äro
intet annat än beroende löntjänare,
utförande arbetare, mest kroppsarbetare
av tämligen låg teknisk typ, hos
ägarna av jord och kapital och ledarna
av produktionen. Den enorma
egendoms- och inkomstskillnaden mellan
under- och överklass förstärkes
sålunda genom en minst lika vittgående
skillnad uti ekonomisk-teknisk
utbildning och verksamhet samt social
belägenhet och kulturellt tillstånd över
huvud.
Skillnaden uti livsläge mellan de
besittande och de egendomslösa, mellan
de rika eller bärgade och de fattiga,
mellan de ekonomiskt ledande eller
självständiga och de ekonomiskt
tjänande eller beroende, mellan de högt
och de lågt fackbildade utgör en
socialekonomisk klass-skillnad —
vare sig en fullt klar
klassmedvetenhet förefinnes eller ej. Med en
socialekonomisk klass eller, som det för
korthetens skull vanligen heter, en
social klass mena vi en relativt stor och
permanent grupp av medborgare,
vilkens läge uppvisar viktiga
gemensamma drag av ekonomisk, rättslig samt
allmän social och kulturell art och
vilkas ekonomiska och sociala
liand-lingsmotiver och strävanden därför
erhålla en i viss mån enhetlig
prägel. Det sociala, särskilt
socialekonomiska, föreställningssättets samt
känslo- och viljelivets relativa e
n-h e 11 i g h e t inom varje social klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
