Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der modernen Demokrati e,
Leipzig 1911), vars största värde ligger
uti dess sakrikedom ocli klara
uppställning. Det söker visa hur
demokratismen faktiskt har gestaltat
s i g särskilt inom den moderna
arbetarerörelsen.
Det underliga med denna bok är
emellertid, att den alls icke uppfattar
själva b e g r e p p e t demokratism
såsom något problem. Ja, förigjttaren
bemödar sig ej ens om att ge en klar
och uttömmande definition för denna
företeelse, vilken han dock hela verket
igenom behandlar som den mätsticka,
med vilken han uppmäter och enligt
vilken lian bedömer de faktiska
förhållandena inom arbetarerörelsen. Han
påvisar med skärpa vad han anser
såsom odemokratiska drag i
arbetarerörelsen — men det blir åtminstone mig
fullkomligt oklart enligt vilken
grund han över huvud kan anse sig
hava rätt att beteckna just dessa
drag såsom verkligt odemokratiska.
Detta är typiskt. Man utgår från
ett underförstått antagande, att man
själv och hela världen besitter en
tillräckligt klar och riktig
föreställning-om vad demokratism är — och
man förkunnar sålunda utan ringaste
tvekan att en massa verklighetsdrag
äro odemokratiska och andra
demokratiska. Men då det underförstådda
begreppet demokrati aldrig blivit
närmare prövat,föreligger möjligheten att
man icke känner igen den sanna
demokratismen, clå man möter den i
verkligheten, samt att man uppfattar
fundamentalt odemokratiska företeelser
såsom demokratiska.
Så synes det mig ha gått för Michels
i nämnda verk. Så t. ex. uppfattar han
hela utvecklingen av fasta f u n
k-tionärer inom fackföreningarna
och partiet såsom odemokratisk och
innebärande ett återfall från demokrati
(folkvälde) uti oligarki (få välde).
Våra vänner ungsocialisterna och
åtskilliga även utom deras krets tänka
på samma sätt.
Vad är då demokrati? Är systemet
med blott tillfälliga ocli osjälvständiga
funktionärer dess väsentliga drag?
Eller är demokrati organisationslöshet,
disciplinlöshet, allas
medbestämmanderätt och ingens rätt att lägga in sin
egen personlighet i ett offentligt värv?
Ja — här kunde frågas i oändlighet,
men vi kunna hoppas att uppnå en
smula klarhet blott genom att först som
sist undersöka, vad en forskare som
Michels samt folk i allmänhet inom
och utom socialdemokratin v e r k 1
i-g e n m ena. då de använda ordet
demokrati eller demokratism.
# #
*
Vi måste följa den historiska
utvecklingen av såväl begreppet
demokrati som den demokratiska
verkligheten.
Det förra tillhör ursprungligen e
n-d a s t det politiska livets område.
Genom den moderna ekonomiska
samhällsutvecklingen (den moderna
kapitalismen) har det mer och mer fått
sin tyngdpunkt överflyttat till det
s o e i a 1 e k o n o m i s k a livets gebit
— dock utan att därför förlora sin
äldre politiska innebörd. I vår
tid måste begreppet demokratism vara
minst lika tillämpligt på ekonomiska
som på politiska
organisationsförhål-landen.
Ytterligare är att märka, att de
ekonomiska organisationer, om vilkas
demokratiska eller odemokratiska
karaktär det kan vara fråga, ursprungligen
(d. v. s. före den moderna storindustri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
