Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara rådligast att hr C. tar sig ännu
en funderare i jordfrågan, innan han
fasthåller vid den satsen. Det som
tycks stöta lir C. mest för huvudet
angående jordvärdereform är hans
fruktan för att denna skulle kunna
korsa hans kära stordriftsplaner. Men
denna fruktan bottnar blott i lians
egen trånga syn på hela det
omhand-lade spörsmålet. Erinras det, att
jord-värdena å själva jordbruks jorden
spela en jämförelsevis allt mindre roll i
samhället, så är det klart att också
andra, hänsyn än driftsformerna inom
denna särskilda näring (jordbruket),
som blott är en bland många, måste
tas i betraktande, innan man ger sig
till att bryta staven över kravet om
jordvärdeavgift.
Men Carleson tycks ha en dunkel
känsla av att jordvärdeavgiften kan
gå ut över stordriften inom
jordbruket, därför att denna drift faktiskt
f. n. är underlägsen smådriften. Vore
detta icke fallet, varför s a m 1 a s då
icke jordegendomen på landsbygden i
■stället för att falla sönder både hos
oss, i Danmark, i Tyskland, i England
oeh i Amerika? Det fanns en tid då
stordriften v a r mera lönande, och då
sågo vi även huru små egendomar
gingo upp i stora och huru herr gårds
jorden var dyrare än småbruks jorden.
Om stordriften vore mest lönande
varför kostar då icke stordriftsjorden
mer pr tunnland än de små tegarna?
Varför är småbruksjorden, även
bortsett från byggnader och
jordförbättringar. åtskilligt dyrare än
herrgårds-jord både här och i Danmark? Detta
är tills vidare ett faktum, som
Carleson ieke jävat genom sitt inlägg. I
Danmark finner man så stor skillnad
i jordvärde å småbruks- och
herrgårds-jord till den senares nackdel att man
vid de pågående försökstaxeringarna
nödgats ta det medelstora jordbruket
till utgångspunkt vid bestämmandet
av jordvärdet. Skulle husmansbruket
tas till utgångspunkt, så skulle.
herr-gårdsjorden åsättas en jordränta som
kanske dubbelt överstege dess
avkastning i herremanshand.
Jordvärdeavgiften inverkar icke
reaktionärt utan alltid progressivt å
driftsformerna. De driftsformer som
äro mest ekonomiskt bärande drivas
fram och de ekonomiskt sämst
lönande motverkas. Därför gynnas
smådriften av jordvärdereformen för
närvarande. Men detta hindrar icke att
så snart en ändrad världsmarknad,
förändrad teknik eller ändringar i
människonaturen framkallade av
kooperativ eller kommunistisk
uppfostran driver stordriften fram på nytt,
dessa tendenser komma att gynnas
av jordvärdereform en. Dennas ver-
kan är att under alla förhållanden
framkalla den ekonomiskt sett mest
ändamålsenliga brukningen.
Ingen som tror att stordriften har
framtiden för sig har därför någon
som helst anledning att ställa sig
avvisande gentemot denna reform.
So-cialekonomiska likaväl som
rättsmora-liska skäl tala för dess snara,
allmänna och grundliga tillämpning. Det är
genom denna som jordfrågan
väsentligen skall lösas. Det jordprogram som
ignorerar jordvärdeavgiften är
mindre än ofullständigt. Det är som en
kastrull utan botten. A gr
ar-(jordbruksfrågan må delvis vara en
kapital- och organisationsfråga
—-j ordf r å g a n. som är något helt
annat och vid a m e r, är väsentligen
(ehuru ej uteslutande) en j o r d-
v ä i’ d e fråga, och måste i huvudsak
lösas genom jordvärdereform.
Här har den ”fromme” George sett
djupare än hr Carlesons ”gudlöse”
lärofader, vars huvudsakliga insats på
det ekono m i s k a området tycks lia
varit att kalla till liv en samling
dok-Irinärer. vilka olyckligtvis synas
oförmögna att se ekonomiska företeelser
annat än genom färglagda och mer
eller mindre vanställande brillor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
