Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äganderätten, frågar han, om ej i
begreppet jordränta ingår en avgift,
som bestämmes av en egendoms
egenskap att vara odlad jord. — Nej, ej i
någon nämnvärd grad. Vi kunna
tänka oss ett stycke jord, som fått ligga
obrukat under årtionden. Jorden i
grannskapet är odlad. I detta fall är
jordräntan eller jordvärdet ungefär
detsamma om läge och naturlig
beskaffenhet ställa sig lika å de oodlade
och de odlade styckena. Odlingen
runt omkring höjer jordräntan även
å det oodlade området, ilen detta å
sin sida tenderar att motverka
jordräntans stegring i hela grannskapet.
Det är det samhälliga arbetet
som sålunda lyfter jordräntan och den
enskilde brukarens arbete — det
enskilda jordstyckets odling — ger
jorden samhälliga förmåner, värde,
jordränta. endast i den mån detta arbete
eller odling ingår som ett led i hela
den samlade verksamheten. —• Vi
torde komma sanningen närmast när
vi säga. att det är den exklusiva
förfoganderätten till jorden i förening med
samarbetet samhällsmedlemmarna
emellan, som utgör grunden för
jordräntan. ilen denna förklaring strider
icke mot Georges åskådning.
* *
Härmed må frågan om jordräntans
natur och ursprung i detta
sammanhang anses slutbehandlad från min
sida. Jordräntan är tillträdespengar,
betalda av arbetet, tagna av arbetets
och kapitalets gemensamma alster.
Tillträdespengarnas storlek
bestämmas av dels jordbehovets intensitet,
dels jordtillgångens begränsning.
Inverka spekulation och monopolisering
på denna begränsning, så kunna
till-trädespengarna. i särskild grad
inkräkta på arbetets resultat.
ilen härav följer, att
jordvärdeav-giften icke är liktydig med
kapitalbeskattning. med beskattning av
byggnader. maskiner o. dyl. Gör
byggnads-och varuskatter byggnader och varor
billigare? Ingå de icke tvärtom som
ett led i produktionskostnaderna och
läggas till varans pris? Detta är
däremot icke fallet med jord värdea
vgiften, som faller lika på oodlad som på
odlad, på obebyggd som på bebyggd
mark. Den icke odlade marken har
ju inga produktionskostnader och när
den odlade marken vid
jordvärdetaxe-ringen tänkes som icke odlad (allting
i grannskapet och samhället f. ö.
oförändrat), så är det klart, att det här
icke kan bli fråga om någon
arbetsdier kapitalbeskattning, utan avgiften
faller på själva den särrättighet som
jordägandet innebär. Ägaren till den
icke odlade eller obebyggda marken
tvingas genom denna
särrättighetsav-gift att avvinna sin jord en
avkastning, som något så när motsvarar
jordens värde.
Jordvärdeavgiften och
driftsformerna.
Kan nu detta, som C. ifrågasätter,,
innebära ekonomisk förlamning? Är
det icke tvärtom ägnat att framkalla
ekonomisk uppryckning över hela
linjen? Å den odlade och bebyggda
marken, emedan odlingar, byggnader och
arbete över huvud taget frigöres från
den hämsko som beskattningen
naturligtvis alltid utgör, och å den
obrukade eller dåligt brukade, men
värdefulla jorden, emedan det nu kostar
lika mycket, om jorden bringas att
lämna avkastning eller ej. Och just
detta senare motverkar skadlig
jord-monopolisering och icke mindre
skadlig jordspekulation, vilket i sin mån
häver den ekonomiska förlamning,
som nu alltid inträder efter perioder
av feberaktig, på kredit och
överspända förhoppningar byggd verksamhet.
Hr Carleson menar, att ”vurmériet
för jordvärdebeskattning smakar allt
för starkt av fiskal- och juristlogik,
medan det är blint och främmande för
det ekonomiska livets oändligt
sammansatta vävnad”. Det torde dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
