Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som då han till dömes uttalar sig mot
despotism och för folkets rätt att sig
själv beskatta. Men samtidigt höjer
lian monarkin till skyarna och
förklarar, att konungen är oantastlig och
ansvarig endast inför Gud. Bodin är
tydligen en av de dolda
konstruktörerna av den nuvarande inskränkt
monarkiska statsformen.
Något som är ofördelaktigt och
tungt för en nutida läsare, är
överflödet på citat från antiken. Man får
dock minnas, att renässanslitteraturen
i allmänhet har detta särmärke, ett
förhållande som för övrigt är ganska
naturligt. Varje nyupptäckt komedi av
Euripides eller nyfunna strofer av
Pin-daros debatterades och kommenterades
ända till leda. Ej underligt då, om
tidens författare togo intryck därav
och i antiken funno just formen för
sina tankar. Sist men ej minst var det
en modesak alt väl känna till den
klassiska mytologien och historien och även
låta visa detta, det var betyget på god
bildning. La Boétie erkänner ock
själv, att han kunnat undvara dessa
häntydningar på antiken och nämner
med stolthet, att den dåvarande franska
litteraturen hade så rik blomstring som
någonsin den antika, en överdrift som
gärna tillges honom. Men detta
mönstertagande från romare oeh greker
har mer än i någon annan litteratur
vilat över den franska. ’En fransk
litteraturhistoriker har sagt, att liksom
sagans Antaios fick nya krafter var
gång han vidrörde moder jorden, så
förnyas och förädlas poesin, då den
närmar sig antiken och är utsatt för
dess inflytande.’*
Den patriotism. La Boétie gör sig
skyldig till. då han jämnställer fransk
och antik kultur, kommer också fram.
då han säger’:
”Ayants tousiours des roys si bons en la
paix, si yaillants en la guerre, que, encores
qu’ils nayssent roys, si semble il qu’ils ont
esté non pas faiets comme les aultres par la
* Emil Zilliacus: Den nyare franska poesin
ocli antil<en.
nature, niais choisis par le Dieu tout puissant,
devant que naystre, pour le gouvernement et
la garde de ce roiaume. ’’ *
Eller är det endast en hövlig
bugning för sitt livsherrskap, som han
gör med spjuvern i ögonen för att
töras publicera skriften ? I så fall är det
endast en nödtvungen eftergift, som
ej alls inverkar på kapitalomdömet om
bokens rent demokratiskt
frihetstör-stande karaktär.
Kritiken har ganska olika bedömt
”Betraktelser över det frivilliga
slaveriet”. Hans stora samtida, Montaigne.
vilken alltid, in i La Boéties sista
stunder, fasthöll vid sin vänskap till denne
ocli berömde sig därav,, såsom man kan
se i kapitlet De 1’Amitié. där han
uteslutande behandlar sitt förhållande till
Le Contr’uns författare, yttrar sig helt
naturligt med en viss försiktighet om
arbetet, som han karaktäriserar som ett
ungdomsverk utan vidare betydelse.
Han är dock nog ärlig att tillägga:
’ ’Ie ne fais nul doute qu ’il ne creust ce qu ’il
eseripvoit: car il estoit assez consciencieux
pour ne mentir pas, mesme en se louant; et
ie scais dadvantaige que si eust eu å ehoisir,
il eust mieulx aymé estre nay å Yenise qu å
Sarlat. Et avecques raison
Historikern Thou dömde dock
annorlunda om bokens värde. Han var
den förste att ge skriften dess rätta
inramning och innehåll: en ljungande
* ”Att vi alltid haft kungar som varit milda
i freden och tappra i kriget, så att det tvcks
att, ehuru de fötts kungar, de likväl ej
skapats som de andra utan blivit utvalda av Gud
allsmäktig innan födseln till att styra och
ställa i detta konungarike. ’ ’
** Jag tvivlar ej på att han trodde vad
lian skrev: ty lian var nog samvetsgrann för
att ej ljuga ens när han berömde sig; och
dessutom det vet jag, hade han haft att välja,
skulle han (hellre velat vara född i Venedig
(en republik) än i Sarlat. Och rätt så...”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
