Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru länge? Snart falla även dessa
offer för maktbegäret, och så äro vi
där!
De talrika upproren och
sammansvärjningarna mot regenten tvingar då
denne —■ eftersom han naturligtvis ej
frivilligt rättar sig efter detta utslag
av folkets önskningar — att utfundera
medel för att klamra sig fast vid
makten. Vapenmakten ligger ju
närmast till liands, men stundom räcka ej
de väpnade krafterna till, utan listen
tillgripes. Genom allehanda signerier
och ceremonier bibringas undersåtarna
den vidskepelsen, att kungarna som
Herrens smorda äro mer övernaturliga
varelser än verkliga människor. De
uppenbara sig sällan, och när detta
någon gång händer’ sker det med en
pomp och ståt, som imponerar på
massan. Författaren får en satirisk
krök-ning av munnen, då han ser med huru
enkla medel furstarna vidmakthållit
denna nimbus. Det skändligaste
medlet är dock storturkens taktik att
försoffa folket. 1 städerna inrättades på
myndigheternas befallning krogar och
glädjehus, på det att invånarna,
bortklemade och förvekligade av ett
övermått av fala njutningar, ej skulle
kunna resa sig, eller ens få viljan därtill,
mot orättvisor i det bestående.
Slutligen hände ju ofta, att regenterna läto
tillkalla genom gåvor och belöningar
pennans och ordets män till hovet, ocli
dessa yttrade sedan, av pur
tacksamhet. ej ett ord annat än till furstens
pris.
Men, säger La Boétie, skåda dessa
skalders och statsmäns sorgliga öde!
Nästan alla sluta de olyckligt. Fallna
ur furstens gunst, kunna tie skatta sig
lyckliga om de undkomma utan
huvudets förlust. Orsaken till att dessa
så fästas vid tronen är ju ett
penningens motiv, och alltså förklarligt,
ehuru ej försvarligt. Men att den stora
massan, som dock suckar under ett
träldomsok. ej söker bli fri och stolt,
vad är grunden härtill? (Den
ekonomiska utvecklingen hade ju vid denna
tid frambragt föga väsentliga
skillnader mellan de olika folklagren. På
detta beror att förf. alldeles bortser
från penningintressena.) Frihet är ju
frihet och första målet för vårt hjärtas
oro. När människan hyser sådant
begär till välmåga, sådan erotisk
snikenhet och sådant behov av stimulans,
saknar den då alla ädla böjelser, som
strävan efter frihet? Ilar furstarnas
för-soffningssystem kommit människorna
att mista den dyrbaraste av skaparens
gåvor: frihetsbegäret? Det behövs ju
så liten ansträngning för att resa sig.
jaga bort inkräktaren och åter bliva
ett fritt folk. Vid denna tid erbjöd sig
naturligtvis inga större svårigheter
för ett dylikt företags realiserande.
Ja, ej ens i nymodern tid saknas
exempel på en enig och allmän folkresning,
t. ex. Finlands år 3905. Författaren
slutar med att lägga var och en på
hjärtat vikten av ett friboret och
oväldigt styrt land, den personliga
friheten och den allmänneliga, och hoppas
och tror att vad som en gång
snedvridits, dock skall rätas ut igen.
Le Contr’un är en stridsskrift,
skriven med ungdomens och förtrytelsens
upphetsning. Författaren lär då ha
varit endast 18 år. Sin karaktär som
stridsskrift delar den med nästan alla
publikationer vid denna tid.
Samtidigt utmärkte sig inånga av dessa
författare som äkta demokratiska
banerförare. II u bert L anguet är deu
förste som i en avhandling:
Tyrannernas näpst, uttalar satsen om folkets
suveränitet. II otman är en annan
radikal, som i sin Franco-Galliaj väl
medgiver, att Frankrike av ålder haft en
monark, men att denne varit val- och
ej arvfurste. Följaktligen uppställer
lian en princip som närmast påminner
om den gamla östgötalagens: Konung
taka SAva oeh wralta. Som försvarare
av bourgeoisien ställde sig B o din i
bräschen genom sin skrift: Traité de
la République. Ilan förkastar däri
vai;je tanke på någon annan
styrelseform än den monarkiska. Emellertid
tvingas han göra vissa eftergifter, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
