Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vore att införa ett farligt individualistiskt
drag, fröet till splittring.
I n :r 31 av Correspondenzblatt
upptar H. S e li n e i d e r Calwers
synpunkter till granskning.
Han konstaterar som en avsevärd brist
hos den teoretiska nationalekonomin, att den
alltid opererar med godtyckligt valda tal,
och som en icke mindre brist i det praktiska
fackföreningsarbetet, att kunskapen 0111
mervärdets höjd och fördelning är så ringa.
Calwers försök att breda klarhet häröver är
alltså erkännande värt. Men avsikten är
ett, utförandet ett annat.
Mot Calwers metod är först att invända,
att dividenden icke är någon obetingat
säker måttstock på vinsten av ett företag.
Dividender kunna utdelas, ehuru egentligen
ingen vinst är förhanden. Sådana fall äro
dock sällsynta och utgöra blott en liten
felkälla i Calwers beräkningar. Men
dividenden kan också hållas så låg, att don står i ett
påfallande missförhållande till den uppnådda
vinsten. Och detta fall förekommer ofta. I
s. k. familjebolag, där aktierna ligga i ett
fätal händer, kan största delen av vinsten
utdelas på annat sätt, t. ex. därigenom att
aktieägarna äro direktörer och
styrelsemedlemmar med höga inkomster och väldiga
tantiemer. Ett annat sätt att hålla dividenden
låg praktiseras i de flesta sockerfabriker.
Aktieägarna äro mestadels också
betleveran-törer, som uppsuga vin.sten icke 1 form av
höga dividender utan i form av höga
betpri-ser. Därigenom undgås beskattning och det
väcker ej heller arbetarnas ”begärlighet”.
Här föreligger redan en väsentlig felkälla i
Calwers beräkningar.
Ett annat metodiskt fel består däri, att
Calwer icke räknar med i kapitalandelen
reserver, räntor och tantiemer. Att
reserverna icke direkt fördelas är dock blott sken.
De äro efter avsättningen aktieägarnas
egendom, alltså kapitalandel. Om aktionären
erhåller pengarna kontant — kanske för att
anlägga dem i ett annat företag som
aktiekapital — eller om han lämnar dem kvar i
driften som reserv, det är dock ringa
skillnad. Andelen i reserverna är för övrigt
icke heller orealiserbar, som det invändes.
Aktiens börsvärde stiger och vid försäljning
erhåller ägaren i den högre kursen en summa,
som står i ett visst förhållande till hans
andel i reserverna. Calwers påstående, att re?
servernas höjning stegrar dividenden, vadan
reserven utan vidare skulle komma med i
räkningen, är ett tämligen osäkert argument.
Reservernas höjande stegrar icke alltid, icke
en gång i regel, dividendeu utan
säkerställer den, eller riktigare aktien. Detta är det
som stegrar aktiens pris. Men även om höga,
reserver höja dividenden, kommer reserven
själv därmed icke in 1 räkningen.
Ibland delas för resten även reserver ut
kontant. Så utdelade Elberfelder färgfabri;
ker 1907 4,200,000 mark, 1909 t. 0. m,
7,668,000, ur den s. k. reservfond II. Dessa
summor komma icke med 1 dividenderna, och
Calwer har heller icke insatt dem i sin
beräkning för företaget. Hur detta förändrar
resultatet för 1909 framgår av dessa .siffror:
Lönandel Kapitalandel
Enligt Calwer ........... 46,2 % 53,8 %
Med tillskott av
utdelade reserver ... 31,3 % 68,7 %
Här ha ändock blott de kontant
utbetalade reserverna medtagfts. Vilka
oriktigheter reservernas utelämnande medför,
framgår av detta exempel.
Även tantiemerna måste obetingat räknas
till kapitalandelen. De äro icke alls ersättr
ning för presterade arbeten utan ett slags
företrädesdividend åt sådana aktionärer,
som genom sin ställning kunna göra bolaget
nytta. Tantiemesummorna äro ingalunda
ringa. Som exempel anföres Höehster fär:
gerier, där 6 % av aktiekapitalet, 22 % av
dividenden utgått i tantiemer. Sådana sum>
mor inverka naturligtvis väsentligt på beräk;
ningarna.
Yidare liar Calwer också utelämnat
räntorna. Men de äro kontant utbetalad ka:
pitalandel, som blott kallas ränta i stället
för dividend därför att de utgå icke.
för aktieicapitai utan för lånekapital. Ofta
kunna bägge komma i samma ficka:
aktieägaren kan ju samtidigt vara
innehavare av obligationer. Om ett bolag, där.
räntefot och dividendprocent sammanfalla,
utsläpper 10 milj. nya aktier för att.
betala ett 10 milj.-lån, så kallas
.förränt-ningen av de 10 milj. nästa år för dividend,
i— i ena som andra fallet är det
kapitalandel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
