Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lönandel Kapitalandel
1905 1906 1907 1905 1906 1907
Kemisk industri............... .............. 60,2 59,6 59,o 39,s 40,4 41,o
Pappersindustri ................ .............. 66,3 65,9 63.9 33,7 34,i 36,i
Textilindustri................... .............. 73,1 72,4 70,7 26,9 27,6 29,3
Läderindnstri................... .............. 69,o 68,3 73,o 30,i 31,7 27,o
Kommunikationer............. .............. 67,7 68,7 74,4 32,3 31,3 25,6
Träindustri ..................... .............. 71,2 69,o 74, o 28,8 31,o 25,4
Sten- och jordindustri....... .............. 76,7 73,o 75,2 23,3 27,o 24,8
Maskinindustri ................ .............. 76,o 74,4 75,9 24,o 25,o 24,i
Metallförädling ................ .............. 78,0 74,s 76,8 22,o 25,2 23,2
Montanindustri ............... .............. 73,i 72,3 76,9 26,9 27,7 23,i
Alla 10 tillsammantagna visa följande fördelning:
1905
Milj. Mk Proc.
Lönandel ..................... 4,933,57 71,9
Kapitalandel ................. 1,932,43 28,i
1906
Milj. Mk Proc.
5,464,44 71,2
2,176,26 28,s
1907
Milj. Mk. Proc.
6,018,54 74,o
2,116,85 26,0
Eedan vid det första publicerandet sade
emellertid Calwer ifrån, att det blott var
fråga om ett försök ock att en rad felkällor
blott genom undersökningens upprepande
kunde bortskaffas. Härtill lägger lian nu
ett påpekande, att en privat skriftställare
icke kan arbeta med sådana medel, som
behövas för att lägga beräkningarna på så
bred basis som önskligt vore.
Mot Calwers beräkningar ha rests starka
invändningar, framför allt gående ut på, att
kapitaldelen icke fullständigt tagits med.
Det har anmärkts, att blott aktieägarnas
dividender men icke reserverna hänförts till
kapitalets vinstandel. Härpå svarar Calwer,
att han velat utröna hur avkastningen
årligen fördelas; men reserverna fördelas
icke alls utan stanna kvar i
produktionsapparaten. Aktieägaren erhåller således icke
reserverna, men hans aktier stiga i värde,
och vid realisering av dem får han en vinst,
som åtminstone delvis är en följd av
reservernas stigande. Skulle beräkningen göras
för ett enda år, vore reserverna utan
betänkande att räkna till vinsten. Men den var
från början inriktad på periodiskt
upprepande. Aktiernas värdeökning har till följd,
att under ett följande år dividendens
storlek bestämmes med hänsyn därtill. Om
under första året aktievärdet är 100,
dividenden 10 % och reserverna likaledes 10 %, så
är aktievärdet nästa år 110 och företaget
måste för att dela ut 10 % ge 11 på 100 i
stället för 10; dividenden ökas med .1 %. Re-
servernas verkan kommer alltså av sig själv
till synes under de kommande åren.
Det har dessutom sagts, att hänsyn måste
tas till avskrivningar och andra dolda
vinster. Calwer medger, att avskrivningar
ltun-na användas på så sätt, men tillmäter det
en helt minimal roll, då blott ett fåtal
företag utnyttja avskrivningarna på detta sätt.
De reguliära avskrivningarna få principiellt
icke räknas till vinsten, emedan de åter
omsättas i kapital- och löneandel. Om en
fabrik gör avskrivningar på maskiner och
använder dem för att skaffa nya, så återfinnes
denna summa i maskinindustrins
produktionsresultat.
Till svar ä ett angrepp från
”Textilar-beiter” upptar Calwer vidare frågan, om
det enskilda företagets eller hela branschens
genomsnittliga räntabilitet skall vara
normgivande för lönepolitiken. I denna
principiellt viktiga fråga ansluter han sig avgjort
till uppfattningen, att löneanspråken icke få
basera sig på det enskilda företagets
räntabilitet. Att kräva högre lön för ett visst
arbete i företag med hög avkastning vore en
kränkning av grundsatsen lika lön för lika
arbete. Skulle man. fordra för arbetarna i
ett fåtal ovanligt räntabla storföretag långt
högre löner än arbetarna i flertalet andra
likartade företag fä för samma arbete?
Även arbetarna äro människor, och de
lyckliga i dessa undantagsvis förekommande
företag skulle blott alltför lätt vara böjda att
söka bevara en privilegierad ställning. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
