Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreningsrätt och fö reningst vä ng.
För TIDEN av ÖSTEN UNDÉN.
Frågan om rättsligt skydd för
arbetarnas föreningsrätt borde icke få
förfalla. Trots det principiella och
officiella erkännandet av
fackföreningarna. från ledande arbetsgivarehåll,
äro föreningsrättsstriderna varken
sällsynta eller obetydliga till
omfattningen. Frånsett de arbetsinställelser
här och var i landet, som ha till direkt
föremål föreningsrättens eller, vilket
kommer ungefär på ett ut,
kollektivavtalets erkännande, har man alla
för-eningsrättskränkningar i form av
”tro- och hedersförbindelser”,
skriftliga eller muntliga, som även från
ledande arbetsgivarehåll gillas som
stridsmedel.
När det gällt att i lag skydda
arbetarnas föreningsrätt, har man ofta
sammankopplat frågan med
arbetsavtalet. Det är också naturligt, att så
sker. Praktiskt sett är det i
egenskap av kontrahenter i arbetsavtal,
som arbetarna behöva skydd för sin
föreningsrätt.
Denna ståndpunkt intog även 1910
års avtalsproposition. Stadgandet löd
sålunda (§ 9) :
”Ej må i kollektivavtal stadgas
förbud för arbetsgivare eller arbetare att
tillhöra förening, som i 1 § avses, eller
skyldighet för arbetsgivare eller
arbetare att uteslutande eller företrädes-
vis ingå arbetsavtal med dem som
tillhöra dylik förening.* Har sådant
förbehåll skett, vare det ogillt.
Utan hinder av vad sålunda
stadgats må i kollektivavtal bestämmas, att
arbetsförman ej må vara medlem av
förening, däri andra än förmän kunna
vinna inträde.”
I arbetsavtalslagen — och det var
viktigare — inflöt en hänvisning till
den här citerade § :en i
kollektivavtalslagen.
Det skydd en dylik bestämmelse ger,
är icke synnerligen starkt. Det består
däri. att en arbetare, som i strid mot
sin förbindelse att ej tillhöra
organisationen. ändock ansluter sig till en
sådan. icke liar, juridiskt sett, brutit sitt
avtal. Förbindelsen är ogiltig, det
betyder i sådant fall. att det anses som
om den aldrig stått införd i avtalet.
Följaktligen kan arbetsgivaren ej
åberopa sig på ett förment avtalsbrott och
t. ex. avskeda arbetaren i fråga utan
iakttagande av uppsägningstid, ej
heller utkräva eventuellt stadgade viten
eller skadestånd för ”avtalsbrottet”.
Är avtalet slutet för viss tid. såsom
ofta inom jordbruket, kan det vara
betydelsefullt nog att utfästelsen i
* I det ursprungliga regeringsförslaget,
som upptogs av särskilda utskottet, hette
det: ”ingå arbetsavtal med vem han vill”.
Tiden n:r 12‘ 1911
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
