Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilka nödvändigt äro byggda på
”för-eningstvånget”, utan att dock denna
omständighet ansetts göra dem
sam-hällsfarliga. Tvärtom ha de nämnda
allianserna hittills uppfattats som
löftesrika ansatser till fredliga
arbetsförhållanden ocli uppmärksammats långt
utanför Englands gränser.
Även i Tyskland innehålla
kollektivavtalen ofta bestämmelser i samma
riktning. Detta organisationstvång,
’ ’ausscliliesslieher Yerbandsverkehr”.
betecknas av en liberal tysk ekonom
av Brentano’s skola som ”det
målmedvetna försöket att på möjligast
fullkomliga. sätt förverkliga
kollektivavtalets idé”. *
Nyss gjordes en jämförelse mellan
fackföreningars företrädesrätt till
arbete och vissa företeelser inom
handelsvärlden. Man må föreställa, sig
hur en bestämmelse, analog med § !)
i 1910 års prop., skulle uppfattas bland
vederbörande, t. ex. denna:
”Ej mä i kontrakt angående
framtida köp och försäljning av
handelsvaror. där sammanslutning av
säljare är part å ena sidan, stadgas
skyldighet för köpare att uteslutande
eller företrädesvis köpa viss vara av
nämnda sammanslutning eller medlem
däri.”
Genom ett sådant lagbud skulle man
ändock ej tangera det föreningstvång.
som följande stadgebestämmelse ger
en illustration till:
”För var och en av föreningens
medlemmar skall såsom hederssak
gälla att på allt sätt gynna
arbetsgivare, som tillhöra Centrala.
Arbetsgivareförbundet, särskilt i fråga om
beställningar, som av dem kunna utföras, och
bör av yrkesutövare som villkor för
affärsförbindelser fordras
medlems-skap i Centrala
Arbetsgivareförbundet.”**
* II ii glin: Der Tarifvertrag zwiselien
Arbeitgeber und Arbeitnehmer, 06.
** St. för Cementarbg.-föreningen i Stlilm
Vi komma härmed in på de arter av
föreningstvång, som ha sin
utgångspunkt från
arbetsgivareorganisationerna. Detta tvång riktar sig som
bekant icke enbart mot medlemmarna.
En utomstående kan få kännbar
erfarenhet av det illusoriska i ”rätten att
ingå avtal (här köpeavtal) med vem
han vill” vid tillämpning av
exempelvis detta stadgande:
”Skulle biläggandet av konflikt
bliva försvårad genom illojal konkurrens
eller ensidigt ingående på arbetarnas
krav från icke-föreningsmedlemmars
sida, må styrelsen, efter föregående
varning till dessa, tillställa eventuella
leverantörer av materialier åt
arbetsgivarna ett cirkulär med uppfordran
att skriftligen förbinda sig upphöra
att leverera materialier åt nämnda
arbetsgivare, med rätt för styrelsen att.
ifall sådan förbindelse vägras,
påbjuda föreningens medlemmar att icke
använda dessa leverantörer.”*
Föreningstvånget inom
arbetsgivareorganisationerna, riktat mot dess
medlemmar, är som bekant
synnerligen fast organiserat och fungerar
säkert. Om fackföreningarna utöva
tryck på sina medlemmar, upp vä ges
dock detta till fullo av tvånget för
t. ex. den medlem av Sv :s
guldlistfa-brikanters yrkesförening, som därest
han i sitt arbete antar arbetare, vilken
deltagit i hos annan föreningsmedlem
pågående strejk,
”erlägger för varje under strejken
intagen strejkande arbetare ett
skadestånd av 500 kr. till föreningens
kassa”. **
Lokalföreningarna av Centrala
Arbetsgivareförbundet ha vanligen
solidariteten tryggad i fullt juridiska
former, i det samtliga föreningsmedlem-
(06), § 6, ocli i väl de flesta
lokalavdelningar, tillhörande 0. Ag.-förb.
* St. för Allm. arb.-givarefören. i Malmö.
07, § 12.
** Stadgar 07, § 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
