Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ening är part i arbetsavtalet. Straffet
skulle då drabba styrelseledamöter
eller eventuellt den som å bolagets eller
föreningens vägnar undertecknat
avtalet, resp. muntligen betingat sig
förbindelsen.
Det är ett exempel på slagordets
makt, när man finner grundsatsen
om ”arbetets frihet” eller ”skydd mot
f öreningstvånget ” vara det naturliga
och nödvändiga komplementet till
”föreningsrättens” eller
”föreningsfrihetens” princip. I 1910 års prop.
skedde en sammankoppling av dessa
frågor. Rättigheten att icke ingå i
föreningar skulle säkerställas lika väl
som rätten att ansluta sig till dem.
Och bestämmelsen i prop, fick efter av
lagrådet påyrkad modifikation det
utseende, ett citat här ovan visar.
Som bekant förekommer det nästan
aldrig att avtalen innehålla
förbindelse för endera parten att tillhöra viss
förening. Det föreningstvång man
vill åt, är det långt mer indirekta:
arbetsgivarens åtagande att endast
anställa organiserade arbetare eller
endast sådana, tillhörande viss angiven
förening, m. a. o. fackföreningens
”monopol” på arbetsmarknaden.
.Enligt Kommerskollegii redogörelse
för kollektivavtalen. förekomma
(1910) dylika bestämmelser i över 200
avtal, omfattande 1,577 arbetsgivare
och cirka 15,000 arbetare,
företrädesvis inom hantverket. Utan att
närmare undersöka den allmänt ekonomiska
innebörden av en sådan
fackföreningarnas företrädesrätt till arbete inom
vissa yrken eller å vissa arbetsställen,
kan man dock omedelbart iaktta
bestämda skiljaktigheter i de
förhållanden. som skapat dessa företeelser.
Stundom äro fackföreningarna helt
eller delvis även kooperativa företag. *
I sådant fall är fackföreningens
stipulerade företrädesrätt till arbete icke
principiellt olika de avtal, varigenom
en eller flera leverantörer av varor
trygga sin avsättning för en längre
tid framåt. I bägge fallen kunna
monopolartade bildningar uppstå, och
för närvarande äro de hos oss
säkerligen långt mera utpräglade på andra
områden än på arbetsmarknaden. Med
arbetarnas föreningsrätt ha dessa
företeelser å arbetsmarknaden ej mer
sammanhang än en del ring-bildningar ha
med arbetsgivarnas eller köpmännens
föreningsrätt.
Där ej fackföreningen sålunda har
en kooperativ karaktär, grundas dock
dess avtalade företrädesrätt till
arbe-►
tet för medlemmar på ömsesidiga
intressen hos parterna. Visserligen
framställes saken ofta så, som om det
alltid vore fackföreningens överlägsna
maktställning, som föranlett dessa
ingrepp i ”arbetets frihet”, men det
vanligaste torde dock vara, att
”för-eningstvåhget utgör ett led i ett
närmare samarbete mellan
arbetsgivare-och arbetareorganisationer”. ** Man
kan ha olika meningar om möjligheten
eller önskvärdheten av en sådan
utveckling, men att på nuvarande
stadium alldeles strypa den kan endast
ifrågasättas av dem som äro alldeles
hypnotiserade av storindustrins
arbetsgivare och deras högljutt
framförda krav.
Denna utveckling är ju densamma
som i England lett till ”allianserna”
mellan arbetsgivare och arbetare,
* Arbetsstatistik A: 5, I, s. 222.
®* a. a. s. 222.
*** Se Wick.sells Yerdandiskrift: Al-
lianser mellan arbetsgivare och arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
