Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frihet att ingå arbetsavtal med vem
han vill, är onekligen ett tvetydigt
begrepp !
Den medlem av Sv.
Arbetsgivareföreningen som råkar ut för
bestämmelsen i 40 § av dess stadgar, kan väl
också med visst fog tala om
föreningstvång :
”Har delägare icke ställt sig
fullmäktiges eller stämmas beslut om
lockout till efterrättelse eller
avsiktligt brutit mot § 23, är han förlustig
alla sina rättigheter gentemot
föreningen, men är skyldig erlägga stadgade
årsavgifter och fullgöra de
inbetalningar på grund av lämnad
ansvarsförbindelse, som av fullmäktige i enlighet
med dessa stadgar infordras, intill
dess han efter skedd uppsägning
upphört att tillhöra föreningen, och skall
han dessutom till föreningen utgiva
det skadestånd, som fullmäktige
pröva skäligt bestämma, vilket dock ej
må sättas högre än det belopp, varå
hans garantiförbindelse lyder — —”
”§ 41. Uppkommen tvist–––––––-
skall avgöras av fem skiljemän, ut-
sedda enligt lagen om skiljemän den
28 okt. 1887. Fråga om godkännande
av enskild lockout eller beslut om
påbjudande av mera omfattande lockout,
må dock icke (!) dragas under
skiljedom. ej heller fråga om beloppet av
det skadestånd, delägare enligt § 40
förklarats skyldig utgiva.”
"A" -A~
-rf
Med detta axplock har jag endast
velat visa hur obefogat det var. att
utvälja för legal kontroll och
begränsning de vanligen mycket oskyldiga
former av föreningstvång, som
åsyftades i prop. 1910, § 9. och kalla en
sådan bestämmelse ett ”oundgängligt
komplement” till
föreningsrättsskyd-det. Föreningstvång är en allmän
företeelse på de mest skilda områden av
modernt socialt liv, men de
förenings-rättskränkningar, som så ofta
förekomma under arbetsstrider, äro av
speciell art och kunna och böra
behandlas för sig.
Demokrati och arbetarerörelse.
För TIDEN av GUSTAF F. STEFFEN.
(Slut från sid. 335.)
Demokrati och fåvälde.
•
De som föreställa sig. att den sanna
demokratin består däruti, att hela
folket direkt utövar den politiska makten
eller ständigt omedelbart påverkar
och kontrollerar parlament, regering
och ämbetsverk, skola naturligtvis
betrakta tillvaron av politiska ledare
och funktionärer såsom en i grunden
odemokratisk företeelse. De skola, i
likhet med den ovan citerade Robert
Michels, skarpt framhålla att det inom
demokratin utövas en ansenlig p e
r-sonlig makt av dessa ledare och
funktionärer och att demokratin
därför blir ersatt med ett fåvälde
(oligarki).
Då dessa kritiker iakttaga, att det
alltid går på detta sätt med
demokratismen uti stora, invecklade
samhällsförhållanden, draga de slutsatsen att
demokratin är en omöjlighet — annat
än i små och primitiva
samhällsförhållanden. Eller ock förklarar man att
demokratin alls icke är något socialt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
