Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.ska rörelsen, tyckes betänkligt ha
slappnat med segern, och numera har
man endast känning av den här och
var på topparna samt bland folket,
men däremot ej egentligen hos den
stora massan av politiska
”personligheter” och lycksökare. Och vilka
glupska hajar och otilltalande
mandariner de gamla byråkraterna än voro,
så sutto de dock inne med en så
småningom förvärvad fackkunskap, en
mängd under praktiken långsamt
inlärda yrkesknep, som gjorde, att de
•ofta föreföllo vara fina huvuden, och
.med en yttre polityr, som gav dem en
viss anstrykning av kultur. Frånser
man ett litet fåtal individer, ett tjog.
kanske blott ett dussin, tyckas däremot
■den republikanska propagandans män
under oppositionen mest ha sysselsatt
.-sig med fraseoiogiska studier och
talövningar. När de nu med sina
bullrande deklamationer och sin
okunnighet i detaljer oeh specialting slå sig
ned i alla verk och på alla platser och
ge sig till att styra och kommendera,
förefalla de onekligen som en invasion
av barbarer.
Men om 1’ancien r é g i m e ’ s anda
fortfarande skall sväva över vattnen
och omvälvningen stanna vid
personalförändringar, då ha dessa ”m on ark
is-ter ” åtminstone en skymt av rätten på
sin sida, när de harmset påpeka, att
ambetstillsättningarna kunde ha gjorts
i samförstånd med dem, i proportionell
fördelning, med ömsesidiga
jämkningar och medgivanden, liksom fordom
varje gång det ena av de roterande
partierna efterträdde det andra i
regeringen. och när de hävda, att
republikanerna icke borde ha vägrat att
begagna, sig av deras tjänster såsom
kunniga och erfarna introduktörer i
statsärendena, i vilket fall övergången
från kunga- till presidentdöme skulle
blivit fullkomligt lugn, ja, alldeles
omärklig ...
Hos dessa, är alltså agitationen
antingen c h a n t a g e * eller sårade
materiella intressen, som skrika. De bli
nöjda, bara de få en ”bra” republik.
* Utpressningsförsök.
De konservativa klasserna.
Från den härmed karaktäriserade
monarkist-typen till den, vartill jag nu
kommer och som träffas bland
godsägare, köpmän och fabrikanter, är
språnget icke långt. Det existerar
nämligen en öv er gångstyp: de ur de
anförda klasserna, vilka kommit sig
upp eller förkovrat sitt välstånd
övervägande genom regeringsfavörer,
betalning för ”politiska tjänster” (det
är: valkorruption) och vilka alltså äro
"caciquer”. Samtidigt med att
en utgallring sattes i gång bland den
gamla byråkratin, började man, såsom
naturligt och logiskt var, ta ifrån
dessa deras oberättigade privilegier. *
Men även de av dessa godsägare,
affärsmän och industriidkare, vilka, icke
samarbetat med den forna
kotteripolitiken, ha sedan revolutionen haft
anledningar till oro. De ha fruktat
republikanernas gamla radikala
program. De ha skrämts t. ex. av Affonso
Costas vid olika tillfällen uttryckta
brist på respekt för egendomsrätten
såsom absolut okränkbar princip och av
hans kavata förklaringar om att ”de
fattiga måste gynnas, om så de rika
därför skola. . få vidkännas en del
uppoffringar”; detta kunde bl. a. tas
såsom ett hot om att reducera de höga
skyddstullarna. I betraktande av den
tapperhet, varmed proletärerna 1910
vid flottisternas och soldaternas sida
slogos för republiken, och den stora
tjänst de gjorde denna genom att
demonstrativt visa världen, att det icke
b a r a var fråga om en
militärrevolution, ha de befarat, att de nye männen
skulle ådagalägga sin erkänsla genom
att låta sin politiks linjer uttrycka en
överlagd och rättvis partiskhet för de
arbetande klasserna — tecken därtill
* I uppsatserna ”Revolutionsdyningar i
Oporto ” i Sncia 1-D emokraten i våras
skildrade jag Affonso Costas rävst med <le
Douro-stadens matadorer ock guldfoukar,
vilka gingo under namn ”Oportos ’husbönder ’ ’
och vilka hade drivit sin egenma.’‘tighet
ända därhän, att de för privatbruk lagt
beslag på kommunen tillhörande byggnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
