Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som alternativ, huruvida man skulle
börja med att tillgripa livsmedels
tullarnas avskaffande, eller huruvida man
skulle vidtaga åtgärder mot de
verkningar, vilka härflyta från
bostads-jobberiets område och därmed
sammanhängande domäner.
I förra fallet, d. v. s. om
livsmedels-tullarna avskaffas, drabbar en
nedskrivning helt visst en avsevärd del av
landets jordbrukande befolkning, som
med svett och möda arbetar i
samhällsproduktionens tjänst. I senare
fallet, d. v. s. om hus- och tomt.jobberiet
stävjas, drabbar en nedskrivning, för
vilken det icke vore så särdeles svårt
att ange utvägarna, ett jämförelsevis
litet fåtal av förmögna personer, vilka
i stort sett icke deltaga i det
produktiva arbetet, men vilka genom det
rådande systemet skaffat sig inkomst
utan arbete genom att göra den stora
almänheten sig skattepliktig.
Att de av industrins målsmän, som
vid sidan av sin industriella
verksamhet för sin personliga del engagerat
sig i spekulationer i tomter och hus,
skulle finna utvägen att avskaffa
livs-njedelstullarna mest önskvärd, torde
vara att vänta. Förvisso behöver detta
dock icke betyda, att industrin själv
— lika litet som landets allmänna
välstånd — härmed skulle vara bäst
betjänad.
Endast en parallel, men ingen
egentlig polemik har i det ovanstående
behövt inledas gentemot professor
Wick-sells uppsats, liksom’ju denna icke
heller egentligen avsåg att direkt
polemisera mot uppsatsen ”Nykapitalismens
framtidsstat”.
Mot vad professor Wicksell i början
av sin uppsats uttalar i sammanhang
med begreppet ”penningevärde” och
”penningevärdets f jur Rande ’ ’ må
emellertid anföras, a ,t d it är så
långtifrån, att i ”Nykapital.i ,mens
framtidsstat” förbisetts nationalekonomernas
terminologi om ”varuprisens hö-
jande” såsom identiskt med
”penningevärdets sjunkande”, att denna
uppsats i stället direkt vänt sig emot
sagda terminologi — icke därför att
den skulle vara helt enkelt oriktig,
utan endast därför att den försvårar
en god förklaring på åtskilligt inför
vanligt folks uppfattning, som ofta
låter missleda sig av slagordet
”pen-ningevärdet har fallit”, vilket ju icke
är en förklaringsgrund utan ett
talesätt, uttryckande ett relativt resultat.
Då man känner makten av mass- och
vaneföreställningar i våra dagar,
synes det vara riktigare att
nationalekonomerna söka inrikta sin terminologi
så att denna underlättar
begreppsbildningen hos allmänheten, än att de
bibehålla densammma sådan som de
till-äventyrs själva utan olägenhet kunna
ha den för eget bruk.
Det är tyvärr så, att det mystiska
oeh kollektivt sammanfattande
slagordet om ”penningevärdets sjunkande”
— vilket även enligt professor
Wicksells uppfattning är oegentligt — i
många såväl offentliga som privata
diskussioner, exempelvis om hyres- och
tomtprisens stegring, fått tjänstgöra
som en avgörande formel, vilken
un-danskjutit en analyserande och för
klar begreppsbildning mera
fruktbärande dryftning.
För övrigt må det tilläggas, att den
av professor Wicksell omnämnda
af-färsjargongen 0111 penningevärde,
pen-ningepris.dyra och billiga pengar o. s.v.
icke synes stå utan ett visst berättigat
samband med det verkliga begreppet
”penningevärde”. Detta skulle ju
nämligen icke utan fog kunna
definieras genom mängden av klingande
mynt (och sedlar) i förhållande till
naturtillgångars. byggnaders, maskiners
samt varors o. s. v. samlade värde vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
