Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL LINDHAGEN: DEMOKRATI
1.1
Partimedlemmarna äro lika litet-som
inom andra partier främmande för att
i sin taktik inåt och utåt använda
företrädesvis privatkajDitalistiska
metoder. .Såsom besittningshavare av
partiets maktmedel i press, styrelser och
kassor äro vi tämligen lika alla andra
besittningshavare, och detsamma
gäller om hemliga anslag och
bakportsme-toder. Socialdemokratin måste
sålunda för det tredje söka i sina inbördes
uppgörelser och yttre dagskonflikter
lägga bort dessa privatkapitalistiska,
metoder. Icke genom maktspråk och
kotteribildningar, utan blott genom
t o 1 e r a n s ö’ch s a m a r bete kan
socialdemokratin med framgång tjäna
socialismen. *
* I detta sammanhang må det tillåtas mig
att något beröra, de stridigheter, som
uppstått med det" underligt förhexade året 1911
och särskilt i anledning av den svenska
socialdemokratiska partikongressen. Professor
Steffen har nämligen i denna tidskrift med
anslutning till kongressen skrivit en serie
artiklar om demokratismen (häftena n:l 5,
10, 11 och 12).
Steffen ’börjar, företrädesvis dock i
häftet 5, med att taga parti mot "de
unga och deras äldre vänner’’, under vilken
senare pluralis han tydligen, såsom han ock
bekräftat, inbegriper även mig. Den andra
avdelningen av kongressen bör således kallas
"de gamla och deras yngre vänner".
•S. .säger vidare, att i alla tider uppträtt
"krokiga och dunkla karaktärer" bland <le
unga i ovannämnda sammanställning.
Historiskt är dock att sådana karaktärer trivas
lika bra såsom yngre vänner till de gamla,
och för övrigt även bland alla. äldre, vilken
partiriktning vi än tillhöra. Karaktären är
det som minst ändrar sig med åren och den
företer samma typer inom alla politiska
läger. Alla lia vi för övrigt mer eller mindre
krokiga och dunkla karaktärer. Ty vi äro
människor.
1 sak slår S. alla, som ej röstat väsentligen
-med majoriteten, över en kam samt tillvitar
oss bl.a. följande fel, nämligen att redan nu vi
skulle vara dels anhängare av imperativa
mandat från väljarna — vilken psykologi för
■mitt vidkommande!, och äro ej för övrigt de
av S. hyllade imperativen ovanifrån ännu mer
fordrande och farliga fpr självständigheten?
dels för referendum — har -aldrig varit på
tal, dels för enkammarsystem —
kongressen uttalade sig nästan enhälligt därför, d e 1 ,s
motståndare mot medlemsskap i kommittéer
En särskild svårighet med den
socialdemokratiska . parlamentarismen
ligger i splittringen mellan re vi si o.*
n i s t i s k a och radikala
ståndpunkter utan förståelse av deras
samhörighet. Den senare är dessutom i
läran gärna förbunden med så kallad
sträng marxism, som anses utesluta
ett skattande åt revisionismen,
sannolikt innerst av den anledningen att
revisionismen hitintills visat sig hos sina
utövare leda till ett kallnande intresse
i gärningarna för målen. Hos oss
förekommer dessutom ganska utbredd bland
den befordrade socialdemokratin den
något dunkla företeelsen av en sträng
vakthållning i läran kring
gammalmarxismen, sådan den i strid säkerli-
oeh dylikt — kongressen fastslog enhälligt
villkoren för inträde och själv talade jag
livligt därför. Åtskilligt annat synes
opåkallat också mer eller mindre förtäckt
förevitas oss, såsom att vi skulle anse
parlamentarismen värdelös, om ej en
socialdemokratisk riksdagsminoritet kan i en
kommission eller borgerlig regering genomdriva det
rent socialdemokratiska programmet, eller
att vi skulle syssla med politisk
frihet utan att förstå betydelsen av
ekonomisk demokrati o. s. v. S. markerar för
övrigt sitt stora misshag’ mol: den radikalism
han tror oss vilja företräda, -med att
oupphörligt sätta ordet, "radikal" inom citation,
under det att å andra sidan hans uppsats är
en oavlåtlig hyllning åt erfarenheten och
klokheten hos alla äldre riksdagsmän och
ledare, nota bene om de tillhöra den
tillfälliga kongressgruppering, där S. synes vilja
utelutande vara hemma.
Mig synes att framställningen i dessa delar
är alli annat än vetenskaplig. Den försmår
att se företeelserna mänskligt och i stort
■samt utgör väl ett bevis för huru lätt ett
inträde 1 det politiska livet .kastar skuggor
över Vårt handlande. Man kan ej ibegära
att de unga skola visa självbehärskning, när
vi äldre -ej göra det. Och iS. må ej förundra
sig att den som på detta sätt sår vind sedan
oroas av en liten cyklon bär och var pä
promenaderna.
I den mån S. härmed bedömt även min
verksamhet på kongressen, synes — för att
nu särskilt tala för mig själv — ur
vetenskaplig synpunkt legat närmare till
hands, att han såsom själv kättare
sökt bedöma mina kätterier. På mitt
förslag antog nämligen kongressen enhälligt
till införande i programmets allmänna grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
