- Project Runeberg -  Tiden / Fjärde årgången. 1912 /
27

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om socialdemokratin skola vi här icke
foga några kommentarer, leke därför
att vi äro överens med honom. Men
Aar läsekrets torde här vara i tillfälle
att själv konstatera i varf mån
teckningen är felaktig — däri inbegripet den
nu allestädes uppdykande dogmen om
vår dogmtro. Blott till sist ett ord i
en allvarlig sak’: den "mekaniska"
parlamentarismen. Det är en alltför
vansklig uppgift att i en generell
formel uttrycka en regerings
dubbelställ-ning som initiativtagare och
verkställare av ett majoritetsmandat, för att
det försöket skall göras här. Men då
författaren Låter sin uppfattning
kulminera i satsen ’’dålig parlaraenta-

risni är sämre än upplyst despotism",
så påkallar det en anmärkning.
Kärnpunkten är här: skall man lägga
huvudvikten pä det närvarande eller på
utvecklingen framåt? I det förra
fallet kan satsen accepteras, eljes icke.
Upplyst despotism k a n f ö r* tillf ä
I-let ge bättre resultat än dålig
parlamentarism. Men den uppfostrar aldrig
till folkligt självstyre. Blott maktens
handhavande ger kännedomen om dess
rätta bruk. Det är denna kärna i
demokratismen., som satsen underkänner.
Vi ha också all anledning tro. att
författaren i själva verket icke vill lia sin
paradox tolkad alldeles efter
bokstaven.

K. S.

Ur utlandets tidskrifter.

UR SVENSKA TIDSKRIFTER

27

D:r Sun-Yat-Sens program, innan
d :r Sun-Yat-Sen, den erkände Ledaren
fov det kinesiska upproret, nu även
nominellt det revolutionära Kinas
president, avreste till sitt hemland,
besökte han i Paris Le Oourrier
Européen’s redaktion.
Tidskriften publicerar i ett av de senaste
häftena (n:r 22) några av Sun-Yat-Sens
uttalanden, som i dessa dagar kunna’
vara av intresse även för svensk
läsekrets, alldenstund den utomordentlige
agitatorn och organisatören torde vara
mer än någon annan representativ för
del unga Kinas uppfattningar.

Hela Kina, utom Peking och
Pet-Ckilipro-vinscn är nu i revolutionens våld. Det
återstår un endast att sammanknyta
feclerations-bandet mellan de revolterande provinserna
för att det nya Kina skall bryta ned
inand-sehupartiets sista bräckliga stöd.
Vuan-Chi-Kais konstitutionella transaktioner komma
säkert att misslyckas. Kinsi "vill icke längre
veta av den skillnad mellan kineser och
raandschuer, för vilken monarkin är en
symbol.- Trött på att veta sig brandskattat av
ett hov, vars intressen äro motsatta den
kinesiska nationens, vill det kinesiska folket
utplåna varje minne av ett förflutet, som
det föraktar oeli avskyr.

Som federativ republik skall Kina taga
lärdom av de unga demokratierna i Amerika
och Europa utan att därför avstå från
fördelen av en mängl usenaiig erfarenhet.
Såsom underpant på en enhet, som motstått
tiden, skall det gamla mniidnri nsprå ket,
Khan-hoa, ilen kinesiska enhetens intellektuella
grundval, bevaras. Förutom förenklad
begreppsskrift (den kinesiska skriften är
nämligen icke som vår en beteckning av ljuden)
kommer engelskan att införas som hjälpspråk
särskilt för den vetenskapliga forskningen,
som skall inta en framskjutande plats i den
nya regimens arbetsprogram. Såsom Kina
skall lia ett gemensamt språk (för
närvarande äro flera olika språk i bruk), skall det lia
en federativ- armé och federativa finanser.

Revolutionärerna lia redan genom att
avhålla sig frän alla våldshandlingar visat sina
sympatier för de fredliga utlänningarna.
Endast i.....idschuenia hade intresse av att
provocera främiingsfientlign rörelser tör att
hindra omnncipationsrörelson att genomtränga
Kina.

Den kinesiska republiken .skall stå öppen
på vid gavel för utländsk handel och
utländska initiativ. Dess första handling skall vara
att. upphäva lilla begränsningar av de
kommersiella förbindelserna med utlandet. I
gengäld förbehåller den sig rätt att efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:30:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1912/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free