Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TIDÉN
mast mot samhällsordning, religion och
seder i sitt hemland, ilen samtidigt
vänder det sig också mot Europa. Den
bildade orientalen har svårt att fördra
européens förakt, hans
självmedvetande uppreser sig mot fäderneslandets
undertryckande genom de främmande
erövrarna. Liberalismen blir
natio-n e 1 1.
Parallellt med denna nationalliberala
strömning bland de europeiskt bildade
utvecklar sig en nationell t-r e a
k-tiönär bland folk-massorna. Del
gamla hantverket och hemindustrin
går under för de inträngande
europeiska varorna, europeiska fabriker
anläggas, som konkurrera ihjäl de
inhemska köpmännen och utsuga arbetarna.
penninghushållningen gör sitt inträde
och därmed får bonden allt större
skuldsättning. Den ekonomiska
omvälvningen samtidigt med den urgamla
sociala ordningens förfall fylla
Folkmassorna med bittert missnöje. Hatet
vänder sig mot främlingarna och det
egna landets intelligens, som efterapar
främlingssederna. Dess medel är
främlingsmassakrer, dess mål är skydd ät
den gamla ekonomiska och sociala
ordningen, skydd mot den framträngande
kapitalismen. Alen kampen blir utan
resultat. Hetsen mot främlingarna
bringar blott främmande soldater in i
landet. Kapitalismens framträngande
står icke att hindra.
Klyftan mellan dessa bägge
strömningar förlamar den nationella
försvarsrörelsen. Den liberala
intelligensen, hatad av massorna, är maktlös.
Folkmassorna, utan några skolade
ledare, slösa sin kraft på det
ouppnåeliga.
Då- börjar intelligensen att äter
närma sig massorna. Den går nu att
förknippa sina från Europa lånade sociala
och politiska idéer med folkets
nationella traditioner. I den
muhammedanska och indiska världen uppträder
denna tendens som en religiös r
è-f o r m at i ön s r ö r e Is e, som
anknyter de nya politiska och sociala målen
till urgamla religiösa traditioner.
Ett mäktigt inflytande i denna
riktning utövar inom den muhammedanska
världen den märklige afganen
Dschemalud-Din, en koranlärd som
kallar de muhammedanska folken till
kamp samtidigt mot inhemskt och
utländskt tyranni, och vars mål är att
förena alla muhammedanska folk till
en stat. En liknande roll spelar i
Indien Bal Gangadhar Tilak, som genom
mänga pressorgan utvecklar en väldig
agitation tör gammal tro, gamla seder
och Indiens oavhängighet.
Anmärkningsvärt nog lämnar han dock därvid
kastväsendet åt sitt öde. Han.
brama-Uen, agiterar bland "parias",
arbetarna i Bombays väverier. Den nyare
indiska nationalismen bygger
genomgående på urgammal nationell och
religiös tradition. Tydligast utpräglad
är företeelsen i di; moderna indiska
sekterna, t. ex. Arya-Samaj. som med
rätta betecknats som Indiens
puritaner. Puritansk är deras kamp för
religionens renande, puritanska deras
höga moraliska fordringar, puritansk
deras kraftfulla sociala och politiska
verksamhet, deras demokratiska anda
och kamp för den nationella friheten.
i Kina synes denna sammanknytning
av nationell tradition och liberala
kampmäl vara mindre utvecklad. Men
även där ansatser i samma riktning.
Revolutionen appellerar även där till
gamla folkliga traditioner: det
sekelgamla hatet mot mandschuerna,
provinsernas centrifugala tendenser,
oviljan mot främlingarna. Och denna
rörelse får sedan genom den i Amerika
uppfostrade intelligensen sitt närmaste
mål : en demokratisk federativ
republik efter Förenta staternas
mönster.
Endast på detta sätt har denna
revolutionära rörelse i Orienten kunnat bli
en massornas rörelse. Den för till en
kulturlivets förnyelse, som får uttryck
i en helt ny litteratur, en väldig
spridning av pressen och därmed politiska
intressens spridning till folkmassorna.
"T Teheran går det mera politik på
kvadratmetern än någonstädes eljest i
världen."
Den europeiska litteraturen har stått
utan förståelse för denna syntes
mellan intelligensens liberalism och mas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
