Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UTLANDETS TIDSKRIFTER
sornas reaktionära tendenser. Man
begriper den blott om man väljer
analogierna till dessa revolutioner icke från
de europeiska revolutionerna i 18 :de
och 19 :de årh. utan från 16:de och
17 :de århundradenas reformation.
Det orientaliska samhället liar till
helt nyligen burit m e d e 1 t iden s
prägel, med naturalhushållning,
feoda-lism, sträng ståndsindelning. Nu
genomgår Orienten samma omvälvningar
som Europa i 15:de, 16:de och 17:de
seklet. Orienten står vid begynnelsen
av sin r e f o r m a t i o n s 1 i d. Men
reformationen kommer här under en
tid. då ångfartyg löpa in i hamnarna
och järnvägarna tränga allt längre in
i de orientaliska länderna, då
spinnmaskiner, mekaniska vävstolar,
parlamentariska institutioner oeh sociala
idéer importeras färdiga från Europa.
Vägen från manufaktur till fabrik,
från feodalstat till demokratisk
parlamentarism, från reformation till
revolution, från Luther till Robespierre,
från MÜnzer till Marx — en väg, som
Europa behövt tre århundraden till —
skall därför i Orienten kunna
tillryggaläggas ojämförbart snabbare.
Överensstämmande i de allmänna
dragen bära dock de olika
revolutionsrörelserna sin nationella särprägel.
Det lägsta, stadiet representerar den
persiska revolutionen. Ett land utan
järnvägar oeh fabriker, en siat utan
modern armé oeh byråkrati — där
segrade revolutionen genom statens
svaghet, men svagheten är efter segern
densamma.
Det högsta utvecklingsskedet
företräder däremot Tndien. Där äro, i
synnerhet i Bengalen, alla element i
det moderna kapitalistiska samhället
färdiga : storstäder, bomullsindustri
med hundratusentals arbetare, talrik
inhemsk bourgeoisi och
intelligens,penninghushållning, folkskolor,
parlamentariska institutioner i provinser och
kommuner, en vitt spridd press. Ju
mer näringslivet utvecklar sig, ju mer
den nya ekonomiordningen skakar
gamla ideologier — vart skall
kastväsendet ta vägen, då parian blir
bour-geois och bramanen proletär! — desto
3t
starkare blir den revolutionära
rörelsen.
I mitten står den turkiska, och den
kinesiska revolutionen. Båda ha sitt
viktigaste stöd bland de europeiskt
bildade. Båda besitta genom
officerskåren makten över armén. Men i dem
bägge är den ekonomiska utvecklingen
mindre långt framskriden än i
Indien.
Den persiska revolutionen är ett
försök att avvärja kapitalismen,
reaktionär och dömd att misslyckas. Den
indiska revolutionen är däremot en följd
av kapitalismens omvälvande förmåga,
måste bli allt starkare och är omöjlig
att slå ned. Den turkiska och
kinesiska, revolutionens utgång är mera
tvivelaktig. Ovisst är ännu, om de
innebära, en nationell regeneration eller äro
förspelet lill en uppdelning mellan
stormakterna. Alen även i detta
senare fall är det icke slut med den
orientaliska revolutionsrörelsen. Det
a isar Egyptens exempel. Där ledde
en dylik- rörelse 1879 till den engelska
ockupationen. -Men nu är den
natio-listiska rörelsen starkare än på Arabi
Paschas tid. Den europeiska
imperialismens segrar betyda icke slutet pä
de orientaliska revolutionerna, utan
deras påskyndande och fördjupande.
Som i Europa under
reformationstiden förestå i Orienten de största
ekonomiska omvälvningar, väldiga
maktförskjutningar mellan staterna, krig1
och revolutioner. Dessa företeelser
måste även i Europa utlösa,
världshistoriska verkningar. Hela den europeiska
ekonomin är så nära beroende av
Orienten, att det europeiska statssystemet
står och faller med herraväldet över
de orientaliska länderna. Råkar
Orienten i brand, så slå flammorna lätt
hit-över.
Revisionismens förväntan, att de
europeiska arbetarna långsamt oeh
fredligt, steg för steg sicola kunna
arbeta, sig upp. vederlägges genom denna
insikt. Omvälvningarna, i Asien och
Afrika betyda nu i dag för de
europeiska folken säker utsikt till växande
rustningar. stigande skatter, evig
krigsfara; för framtiden krigiska sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
