Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: RYSSLAND UNDER REVOLUTIONEN 43
ser. som bära vittne om hur
"kulturen" proppats på det ryska samhället.
Sålunda möta vi i Ryssland en
stats-mannatyp, som söker förena "taktiken
hos 18.-de århundradets favoriter
(Biron. Potemkin) med den
parlamentariska västerns statsmanna allyrer"
(Wittè). Men det gives även sådana.
sova. snarast göra intryck av en till
vidunderliga proportioner karrikerad
preussisk junkerbyråkrat — t. ex.
Plehwe. Östersjöprovinsernas tyska
baroner bilda övergången till en dylik
tsardömets gårdvar.
När vi nämna Plehwe, befinna vi oss
i åren närmast före folkresningen. Det
rysk-japanska krigets för de ryska
vapnen olyckliga gång och utgång
påskyndade tvivelsutan dennas utbrott,
men resningen låg förberedd i sinnena
före kriget. Det bevisa
Rostow-strej-ien år 1902 och junidagarna år 1908.
De liberala banketterna voro ju ock
på sitt sätt ett förebud, så svag och
underdånig än denna bankett- och
semstvoliberalism var då och även
förblev i fortsättningen. .1 alla hinder är
nutida liberalism sig lik. och den ryska
revolutionen har lett i oomkullrnnkligt
bevis sanningen om liberalismens
kortsynthet, vankelmod och opålitlighet.
Synnerligen grell är de ryska
liberalernas naivitet i veckorna och dagarna
kring 22 jan. 1905, dagen för den
pro-letäriska resningens åskådliga och
gripbara genombrott. Fullständigt
överraskade av revolutionen, som
"icke stod på ministerkommitténs
dagordning", trodde de länge, att hela
hemligheten med 22 jan. låg i prästen
Gapons personlighet. Ett av deras
politiska slughuvuden, Peter Struwe.
negligerade kort förut i en artikel
arbetareklassen, troende på allt utom på
proletariatet, men ett par veckor efter
den artikeln — hade Rysslands
arbetare enligt n y v u n n en. Ii b e r a 1
insikt den största politiska mission att
utföra.
Från och med Petersburgs "blodiga
söndag" klarnar läget. Av intresse är
ej minst: fabrikanternas
hållning. Efter detta arbetarnas
kraftprov föra industriidkarna. mot vilka
regeringens agenter sökt hetsa
arbetarna för att avhålla dessa från
konflikter med statsmakten, ett käckare
språk’. De tala om förnyelse av den
borgerliga och statliga ordningen.
Kapitalet behöver lugn — men litar ej
längre på polisen!
Textilfabrikanterna, vilkas tillverkning vilar på ma s
s-b e h o v och m a s s f ö r b r u k n in g.
äro i allmänhet frisinnade och
konstitutionella, medan järn- och
metallindustrins magnater, som även och
framförallt ha staten och armén till kund
och subsidiestöd på en gång. äro
konservativa och reaktionära. Förf:s
skarpsinniga iakttagelser rörande
textilindustrins arbetsgivare kan göras i
andra tider och andra länder. Vi
behöva blott peka på Englands
demokratiska . fri han d lande text i 1 fabrikanter,
en Cobden, en John Bright, en Robert
Peel. En kraftig stöt gav nu
demonstrationen och strejken i huvudstaden
åt hela samhället. Strejkvågen bröt
fram över 122 städer och byar samt 10
järnvägslinjer: "Strejken är
trumman, järnvägslinjerna äro
strejkepidemiens spridningsvägar". Dessa och
följande tilldragelser förde klart under
ögonen del nya faktum, att
proletariatet här var h u v u d m a s s a n i en
revolution. Och liksom denna ryska
revolution har ett annat kynne än
tidigare folkresningar, är också den
ryska strejken vid denna tid en
särartad företeelse, ty om man än strejkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
