Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TIDEN
för vissa fordringar, kan nian å andra
sidan säga, att fordringarna väljas och
formuleras därför att man behöver
(och därför vill) strejka. Strejken
är anfallskriget mot en politisk regim.
Ett annat drag är den trevande
taktik, som följdes av tsarregeringen
under de osäkra månaderna och
veckorna. Ar 1906 efter första dumans
sprängning påvisades av undertecknad
i det årets "JuIfacHa" den dubbla
politik, som tsardömet då förde, i det
att tsaren, samtidigt med att
oppositionsduman förjagades, promulgerade
lagen om den finska
enkainmar-lantda-gen. Samma d u b b e 1 p o 1 i t i k,
påvisar Trotzky. drevn kamarilla och
byråkrati året förut. I), v. s. Trepows
kosacker på gatorna — fria folkmöten
inom universitetsväggarna! Detta i
förbigående. Till liknande drag i
regeringens politik återkomma vi längre
fram.
Strejkerna och
"arbetaredélegera-denas råd" giva rörelsen sin särprägel.
Mot hösten synes den revolutionära
energin liksom samlad och förtätad.
Årets tre sista månader flammar
kampen häftigast. I Moskva är rörelsens
början nästan humoristisk. Den
börjar med en liten .sättarestrejk i
oktober på ett enda tryckeri, där man
fordrar förkortning av arbetstiden och
höjning av ackordspriserna...
inter-pnnktionstecknen inberäknade!! Så
öppnades den allryska politiska
strejken. Små orsaker — stora
verkningar, skulle tanklösheten vilja
inpassa här, men den lilla sättarestrejken
ger oss i blixtbelysning det skenbart
rätt harmlösa och obetydliga s y m
p-tornet av ett tillstånd, av en social
sprängningsprocess. Den ryska
revolutionen är i själva verket ett
oskattbart material för studiet av "rörelser"
överhuvudtaget. Sättarestrejken
sprider sig på ett ögonblick till ett 50-tal
tryckerier. Så ryckte bagarna ut.
Sät-tarna i Petersburg förklara
solidari-tets¾trejk, och järnvägsmännen börja
röra på, sig — ett nytt bevis till det
förra för det sociala lufttryckets kraft
är att. en järnvägsmannakongress, som
samlats för överläggning om
pensionsfrågor, plötsligt förvandlas till en
p o 1 i t i s k kongress. Företeelsen är
känd från äldre brytningstider och
skulle kanske kunna betecknas som
socialpolitisk ’ ’m u t a t i o n’’. Sådant
är ovederläggligt revolutionstecken;
"S t r e j k e n b ö r j a r k ä n na sig
s o m r e v o 1 u t i o n’’. skriver
Trotzky målande och träffande. På
regeringssidan är man ännu knappt
medveten om rörelsens vidd och djup. Det
är som om man hörde en korkpistol
smälla, när i dessa ögonblick ett
kosackregemente stormar ett bageri i
Moskva.
Å andra sidan : en folkresning — så
instinktivt riktigt den än må handla
— behärskar stundom knappt sig själv.
Januari följande år hade beräknats
som lämplig tidpunkt, för en ny aktion
— t. ex. årsdagen av "den blodiga
söndagen", men det bröt lös redan 20 okt.
Kunde det förutses? Knappast. Man
stoppar telegraf och elektrisk
belysning, river upp järnvägsskenor och
välter lokomotiv. Moskva i s o 1 e r a sr
Endast delegeradetåg få passera för
att upprätthålla förbindelsen mellan
revolutionscentrerna. Här
sammanfattar nu förf. den spontant formade
taktiken i följande anmärkning: "Den
revolutionära instinkten
mobiliserade först landsorten, bombarderade
hn-vudstaden med skräektelegram och
s k a p a d e d ä r i g e n o m f ö r u
t-sättningarna f ö r ett g y n n-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
