Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TIDEN
presenterade de båda
socialdemokratiska fraktionerna och de
soeiälrevolu-tfonära, vartill kommo en mängd
delegerade för fabrikerna och
verkstäderna.
Strejkrörelsen i oktober tvang nu
omsider fram tsarens
författningsniani-fest. ’’Narrarna hade blivit ängsliga."
Samtidigt pågick en dold tvekamp
mellan inrikesministern Durnowo.
"de svarta bandens" man. och Witte
— "en plebejisk parveny. otillgänglig
för- allmänna politiska och moraliska
principer". Vid denna tid närmade
sig revolutionen sin höjdpunkt, som
den nådde fram i november. .Men sitt
mål nådde den icke: den "visade sig
för svag att slå i spillror den gamla
statsmaskinen och bygga en ny av sin
egen organisations element", säger
förf. Det r e a 1 a i striden var dock
ej ett tsarprojekt till en författning,
utan själva tsarmaktens avskaffande,
och första beviset för, att fienden
verkligen var besegrad, hade varit om
tsaren givit efter för ropet på a 11 m ä n
a m n e s t i. men — i stället tilläts
Tre-pcrw ge order till militären att ej spara
pä patronerna. Just i detta ögonblick,
då arbetarna, före oktoberstrejkens
avblåsning, marscherade genom
Petersburg, då de politiska fångarna
befriades i Moskva, Simferopol. Reval. Baku.
Saratov. Windau, Taschkent. Poltava.
Kovno, då myndigheterna stodo
hand-fallna och förvirrade inför tsarens
dunkla, svårtydda manifest — just då
— så synes det nu efteråt — hade
revolutionen behövt en f o 1 k m i 1 i s.
ett väpnat värn. Men när det s a k n
a-d e s. har ju förf. alldeles rätt i att
i detta den gungande balansens
ögonblick, då tsardömet vacklade mellan
konstitution och pogrom, mellan
Witte och Trepow, skulle rådet med
gatudemonstrationer endast ha hjälpt
Trepow — det s t ö r r e onda.
Kamarillan ville en m a s s a k e r. Det
undveks.
På hösten börjar ock k o n t r a
revolutionens mobilisering. Det är en
brokig samling de reaktionära föra i
elden under hovets och byråkratins
beskydd. Enväldets, förtryckets och
korruptionens försvarare och stöttor
kunna nu skönjas i klarare
gruppkonturer. Där möta vi småhandlare,
landstrykare, krogvärdar. stamgäster.,
dwornikar (portvakter i. polisspioner.
yrkestjuvar, små hantverkare,
bordellportierer och sist rnèn ej minst — den
h u n g r i g e ni u s c h i k e n ( bonden).
1 processioner och demonstrationer
dyka dunkla figurer upp bland massan
med rykten om överfall på k rist n a.
Samtidigt utmålas socialisterna som
helgerånare och studenterna som
skändare av kejsarens bild.
Pogro-tnens stridssång är "Boshe Zarja
chrani" (Gud bevare tsaren!). Alltså:
med djävulskt spel på
temperamentssträngarna hos en del. den
okunnigaste delen av den ryska massan bådar
tsarismen upp sitt "folkvärn".
Färgerna i Trotzkys skildring av
pogro-men äro t. o. m. hemskare än i
korrespondenserna från 1905 och 1906.
Tiden har icke kunnat mildra, endast
skärpa det ohyggliga intrycket. För
dessa "drushinor", reaktionens
stridskolonner, darrade Witte och — gömde
i skrivbordslådan de amerikanska
arbetarnas protest mot massakrerna.
Endast i Petersburg höllos "de svarta
sotniorna" i styr, men knappast
av-myndigheter och polis, utan av —
arbetarnas browningrevolvrar!
Journalister och sättare arbetade med
"browningen" i fickan.
Ett moment särskilt i sakernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
