Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: RYSSLAND UNDER REVOLUTIONEN
45
samt p s y ko logiskt ögo
n-¾lick." Ända till Sibirien och
Turkestan spred sig rörelsen — till Tsehita
och Irkutsk. Antalet strejkande
beräknades till 750,000 eller omkring en
fjärdedel av hela
industriarbetaremassan. För oss, som prövat på
storstrejken, har det ett särskilt intresse att
spörja om verkningarna av denna
ryska strejk, som snart fick en
allmänpolitisk karaktär. Starkt påverkades
i första hand varubörsen. och särskilt
stego köttpriserna.
Penning-förbindelserna rubbades i hög grad. Dagarna
före Moskvarevolten byggdes redan
barrikader i Ekaterinoslav och Odessa.
Charkow var ett ögonblick i de
revolutionäres våld, men frånrycktes dem
snart åter av kosacker och hooligans.
Rörelsen var vid denna tidpunkt
nog stark att såväl förlama det
byråkratiska maskineriet som att oroa och
skrämma, en ny viktig faktor i nutida
samhällsliv — nämligen
världsbörsen. För jämn affärsgäng
fordrade den "lugn och —
konstitutionella garantier". Tsardömet var
således bragt i en klämma mellan två
moderna makter: i n d u s t r i a r b
e-t a r e k 1 a, s s e n och don
europeiska b ö r s e n. Ryska statens
långivare satte naturligtvis 1 u g n e t i
första rummet, ty man kan väl knappt
ett ögonblick antaga, att hrr
Roth-schild och Mendelsohn skulle ha
intervenerat blott och bart för en
konstitutions och en frihetsrörelses vackra
ögons skull. Kunde lugn skapas på.
annan väg än genom författningens
promulgering, var det för dessa
kapitalister lika gott, men som de icke
kunde skönja någon annan utväg ur
en omvälvning, som hotade att välva
om även deras säkerheter, än en
eftergift åt revolutionen, så läto de kallt
och obesvärat sina kalkyler desavouera
enväldet. Så framtvangs då
tsarmanifestet av 30 oktober.
Andra, nya och intressanta drag i
den ryska, rörelsen torde i detta
sammanhang böra påpekas. Strejken som
revolutionsmedel drog till sig även
smärre "intelligensgrupper", såsom
ingenjörer, advokater, läkare. Förf.
framhåller även s t a d o n s k v ali 1
a-t i v a betydelse i en folkrörelse —
detta, gent emot de ryska
bondedemokraterna, men dessa kunna ju å
andra sidan invända, att städerna i
Ryssland ännu ej äro nog stora och
betydande för att, såsom fallet varit
i Frankrike, behärska och tvinga med
sig landsbygden. Och vem tillhörde
och tillhör armén? Bondeelementet i
armén var så talrikt, att
kontrarevolutionen slutligen kunde få övertaget
med detta elements passiva, och aktiva
hjälp. B y n s organisering och
mobilisering som förstärkning åt de
revolutionära krafterna, visade sig vara en
oundgänglig, nu felande
förutsättning.
Om man nu kan tala om ett
organisatoriskt centrum i rörelsen, så har det
varit "Arbetaredelegeradenas råd" i
Petersburg. Liknande "råd" bildades
sedermera även på några, andra större
orter. Till sin funktion kan det
närmast jämföras med "comité du salut
publie", med franska revolutionens
’ ’allmänna välfärdsutskott’’. Trotzkys
skildring visar, vilket jättearbete och
vilket ansvar som äro lagda på,
dess skuldror. Själv spelade han en
framskjuten roll i rådet. Det var en
naturlig revolutionens skapelse och det
visar sig även däri, att rådet var ’
’partilöst", d. v. s. i den bemärkelsen att
inom denna organisation rymdes alla
revolutionära grupper: där voro re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
