Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det talas och skrives i våra dagar
.så mycket om nödvändigheten att
betrygga folkökningen. Helt nyligen
inskrev riksdagen rent av i
grundlagen ett stadgande, som föregetts skola
tjäna detta syfte. De, som av denna
anledning gåvo grundlagens helgd åt
en ur många andra synpunkter ytterst
betänklig lag, hava påtagligen icke
ägnat många tankar åt det faktum, att
det väsentliga sannerligen icke är att
många barn födas utan att många och
duktiga barn bliva vid liv tills de nå
den produktiva åldern. Det var
förgäves, som partivän Thorsson ur
denna djupare synpunkt bekämpade
preventivlagen som ett rent palliativ och
hänvisade folkökningens intressenter
till andra arbetsfält, där deras nit
kunde bära bättre frukter. Det skall
bli av intresse att erfara, hur
"sedligheten" reagerar på dessa andra
områden.
Rickard Sand! e r.
Jordränta, kapitäl, arbete.
En replik.
För TIDEN av JOHAN HANSSON.
RICKARD SANDLER: KVINNOARBETE OCH MODERSKAP 51
Det ser ut som om jag icke hade
ut-1 ryckt mig tillräckligt klart i min
förra artikel om jordräntan (Tidens
oktoberhäfte); ty redaktör Oarleson
frågar mig fortfarande: Vad är
jordränta?
Jag anser mig icke behöva tillägga
mycket till vad jag förut anfört. Men
läsaren fattar kanhända lättare
jordräntans natur till skillnad från
kapitalräntans, om vi använda en bild
genom att tänka oss ett tullhus.
Ingen tillåtes passera detta utan att
erlägga tribut i förhållande till
medförda varors mängd eller värde. Det är
dock absolut omöjligt att påvisa, att
importören eller den resande kommit
i skuld till den tributstagande
myndigheten i förhållande till varuinförseln.
Här tages alltså, utan att
tillnärmelsevis motsvarande vederlag
lämn¾s. Tullinstitutionen är därför —
utan förskönande omskrivning — en
anstalt för ordnad
plundring.
Med jordräntan i pri v a t hand
förhåller det sig på enahanda sätt.
Arbetaren i Stockholm torde årligen- få
betala omkring tredjedelen av sin lön
i jordränta (genom hyra och
varupriser) utan att erhålla vederlag från
dem, till vilka han betalar. Marken
vara han bor, arbetar och gör sina
uppköp finns nämligen förut. Ingen
jordägare har frambragt den, ingen
jordägare har heller någon särskild
moralisk rätt till densamma. Marken
fanns före oss alla, den är till för oss
alla, ty den är oumbärlig för oss alla.
Följaktligen lia vi också lika rätt till
tillträde till densamma. Den privata
jordränteutkrävningen är tribut utan
vederlag — alltså i verkligheten
lagligt rov.
Det privata jordräntetillägnandets
karaktär av utpressning utan vederlag
ändras icke därav, att jordränterätten
går i handel, köpes och säljes. Det
faktum att många tomtägare betalat fulla
värdet av sin jordränterätt gör icke
institutionen mindre oförsvarlig, lika
litet som handeln med slavar gjorde
denna institution försvarlig.
Det är således en betänklig
begreppsförvirring att beteckna jordräntan som
"odlings- och arbetsresultat" eller som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
