Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TIDEN
"kapital i bemärkelsen av samlat,
magasinerat arbete".
Detta kan man icke ens säga om den
kapitaliserade tomt- eller
vattenfallsräntan, fastän det här rör sig om
miljoner på en obetydlig yta. En fabrik
med sina dyrbara automatiska
specialmaskiner är "samlat, magasinerat
arbete". Här har nämligen för
fabrikens och maskinernas tillkomst
nedlagts så och så mycken tanke-,
muskel-oeh mekanisk energi.
Detta är påtagligt och oomtvistligt.
Jämför nu härmed ett tomtområde
i huvudstadens centrum, värt sina
700 kr. pr kvadratmeter eller 7,000,000
kr. pr hektar — ett ingalunda sällsynt
tomtpris. Efter en daglön av 5 kr.
motsvarar detta belopp e n m a n s
arbete under 4, 6 6 6 år. Och
dock röra vi oss här alls icke med
något "magasinerat arbete". Hela detta
ofantliga värde är blott en växel
dragen på den vissa
förhoppningen, att Stockholms befolkning icke
försvinner, icke förlorar sin
arbetsförmåga, utan alltid visar sig beredd att
genom sitt framtida arbetsresultat
betala god ränta (jordränta) på
beloppet. Visar däremot befolkningen stark
benägenhet att minskas, dess
arbetskraft att försvagas eller förklarar den
sig ovillig att i’framtiden betala
jordränta till enskilda när dock intet
vederlag uppnås, så skola också dessa
handelsvärden å jorden försvinna.
Med den verkliga kapitalräntan
förhåller det sig dock annorlunda.
Kapital är producerad förmögenhet,
avsedd att användas som hjälpmedel
för ytterligare produktion. Vad som
icke är producerat är icke kapital
so-cialekonomiskt sett. Jord, tomter,
vattenfall är icke kapital. Tullskydd och
koncessioner heller icke. Dessa
sistnämnda rättigheter liksom den ovan
beskrivna jordränterättigheten äro
privilegier, sär rättigheter. Och
den ränta som erhålles på pengar
er-lagda för förvärv av dylika
rättigheter är icke kapitalränta i egentlig
mening, utan kan betecknas som resp.
jordränta, tullskyddsranta och konces-
sionsränta — med ett ord monopo
1-ränta.
Kapitalränta i verklig mening
är blott räntan på pengar nedlagda i
faktiskt producerande
nyttigheter, såsom maskiner, redskap,
byggnader, råmaterialer, varulager etc. Då
nu frambringandet av allt dylikt
förutsätter ansträngning, energi, psykisk
och fysisk, och då det för
upprätthållandet av dylika alster kräves
ständigt ny energi (i motsats till naturen,
som upprätthåller sig själv), så följer
att kapitalräntan icke blott är
vederlag för nedlagd möda, utan därtill
nödvändig för upprätthållandet och
förökandet av det produktivt verksamma
kapitalet. Brisman uttrycker sig
begripligt nog, när han i "De allmänna
ekonomiska lagarna" säger: "Då vi
få arbetslön, är det emedan vi uträttat
ett arbete; då vi få kapitalränta, är det
emedan vi skänkt samhället kapital,
vilket är något för detsamma mycket
värdefullt. Men när vi få jordränta,
giva vi samhället icke ny jord, ty den
finns där förut, utan helt enkelt
ingenting."
För att sammanfatta. Äger hr
Carleson tomtvärden till ett belopp av
100,000, har han ingen rätt till
ersättning för dessa. Äger han tullskydd
till detta belopjj, är han lika rättslös;
äger han däremot maskiner till det
beloppet, har han rätt till fullt vederlag
— helt enkelt emedan vi i det senare
fallet ha att göra med "samlat,
magasinerat arbete", i de andra däremot
icke.
Jord- och tullskyddsräntan är
tillägnandet av pågående eller
framtida arbete utan vederlag.
Kapitalräntan, såsom vi georgeister fatta detta
begrepp, är ersättning för redan
utfört, uppsparat arbete. Vårt
kapitalräntebegrepp är då alltså renodlat
från särrättigheter av vai’je slag,
vilket ju däremot icke är fallet med den
vanliga s. k. kapitalprofiten. Ty i
denna ingår oftast jordränta, tullskydds-,
koncessionsränta etc. och obetalad
arbetslön.
Härvid förbise vi naturligtvis icke
att pengar uppnådda vid försäljning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
