Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER
57
Redogörelsen i Ekonomisk Tidskrift
lämnar läsaren i ovisshet på ett par
viktiga punkter. Det framgår icke
alldeles klart, om kommissionen även
äger att a v d ö m a målet, eller endast
som sannolikt är har att undersöka
saken. Man stannar också i oklarhet
om vilket mått av skada som skall vara
bevisad för att motivera en fällande
dom. Det förefaller otroligt, att en
sådan skall avkunnas blott med
hänvisning till att sex personer bevisligen
lidit skada av sammanslutningen. Ty i
så fall torde väl vai*je trustbildning
utan undantag drabbas av lagen.
Förmodligen förefinnes någon restriktion
om att den bevisade skadan skall vara
av någon allmännare karaktär — i
annat fall blir lagen till hinder för den
industriella koncentration, som dock
är ett betydelsefullt steg fram mot en
planmässigare organisering av
produktionen, fram mot socialismen.
Lagen . är emellertid intressant
genom sin frihet från byråkratiska
former — dem vi i vårt gamla land ha
så svårt att komma ifrån — och
framför allt genom de effektiva
straffbestämmelser, som ligga i utnyttjandet
av tull-, patent- och
koncessionslagstiftningen. På dessa punkter äro
tru-sterna långt mer sårbara än genom
bö-tesbestämmelser.
Landskommuners och köpingars
ekonomiska bärkraft. I Svenska
stadsförbundets tidskrift (1911, haft. 6)
meddelar amanuensen Ernst Höjer intressanta
upplysningar om skattetryck och
bärkraft i landskommuner oeh köpingar.
Den ojämna fördelningen av de
kommunala skattebördorna har redan länge
varit föremål för statsmakternas
uppmärksamhet. Med anledning av
riksdagsskrivelse i ärendet har doktor Edv.
Söderberg på offentligt uppdrag utfört
en omfattande statistisk undersökning
i frågan. På denna undersökning är
framställningen i Svenska
stadsförbundets tidskrift grundad. Vi tillåta oss
härmed återgiva några huvudpunkter
i densamma.
Hur ojämnt skattetrycket är fördelat
framgår av efterföljande tabell över
utskyldsbeloppen.
Antal kommuner
Jordbruks- Annan
In-fastighet fastighet komst
T. o. m. 60 öre pr fyrk 29 92 362
60,i- 80 » >- 166 398 711
80,i—100 > » 441 631 585
100,1—120 » » 564 523 364
120,1—150 » » 586 394 251
150,i - 170 » » 222 154 66
170,i—-200 » » 197 109 32
200,1-250 » » 131 41 5
250,1-300 » » 32 8 2
300,1—350 » » 6 2.1
350,1—400 » » 3 1 —
över 400 » » 1 — —
Särskilt inom vissa landsändar äro
antalet starkt belastade kommuner —
så som de framträda i statistiken —
synnerligen stort. Å
jordbruksfastighet är sålunda utskyldsbeloppet pr fyrk
över 200 öre i 66,7 % av Norrbottens
läns kommuner, i 52,5 % av Jämtlands
läns, 37,5 % av Västerbottens läns, 19.3
% av Göteborgs och Bohus läns.
I Norrland äro det väsentligen de
dryga vägskatterna, som så betunga
kommunerna. I de sydligare län, där
höga utskylder förekomma, bero de
däremot på den egentliga
kommunalskattens storlek. Till denna grupp
höra, förutom Göteborgs och Bohus län.
även Älvsborgs och Jönköpings län.
Av stort intresse är en
sammanställning, som visar olikheten i belastning
för de särskilda slagen av kommuner,
landskommuner, köpingar och städer.
Kommunalskatt Laildskommuner Köpingar Städer
i\V, pr dc\ .-hi.
% % %
T. o. m. 4 1,8 7,7 5,4
4,oi— 5 4,i 15,i 16,i
5,oi— 6 9,3 19,:; 26,9
6,oi— 7 13,o 34,o 36,o
7,oi— 8 16,n 15,.i 15,o
8,oi— 9 13, i 3,8
9,oi—10 ll,i 3,8
Över 10 30,4 — —
Härav framgår, att medan ungefär
hälften av städerna hade en skatt av
upp till 6 kr. pr bevillningskrona, så
hade mer än hälften av
landskommunerna en skatt av 8 kr. eller däröver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
