Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 TIDEN
vilket skattebelopp i städerna är okänt.
Köpingarna inta som synes en
mellanställning.
Underligt är ju icke detta, då antalet
bevillningskronor i förhållande till
folkmängden är så olika. Medan på
var invånare i landskommunerna
komma blott 1,05 bevillningskronor, i
köpingarna 3,70, uppgår motsvarande tal
(år 1907) för städerna till 5,06
bevillningskronor. /
. Av synnerlig vikt för bedömandet av
den ifrågasatta kommunala
skatteutjämningen är att känna hur de
kommunala bördorna fördela sig på olika
ändamål. Framhävas förtjänar då, att
landskommunernas huvudsakliga
utgiftsposter äro fattigvård,
Sundhetsvård, folkskoleundervisning och
kyrkliga ändamål. Till dem gå icke mindre
än 91 % av samtliga kommunala
utgifter. För köpingarna har deras andel
beräknats till blott 30 %. För städerna
finnes ingen motsvarande beräkning,
men ifrågavarande utgifter torde för
dem, enligt den här refererade
uppsatsen, kunna uppskattas till högst 25 %.
Till hela denna frågas riktiga
bedömande hör emellertid ett starkt
betonande av att skattestatistikens
uppgifter här kunna vara missvisande. Det
framhålles av författaren — och
understrykes ytterligare av tidskriftens
redaktion — att olikformigheten i
skattetrycket kan bero på
otillfredsställande taxeringar. Det är icke så alldeles
säkert, uttalar sig Höjer, att det låga
fyrktalet i en kommun alltid beror på
Segerns rötter. Den stora händelsen
inom Internationalen under den förra
månaden var utgången av de tyska
riksdagsvalen. Ett imposant utslag av
den sociala revolutionsprocess, som
överallt i den civiliserade världen är
i gång, en vändpunkt kanhända i den
fredsstörande imperialistiska
världspolitiken, är den tyska socialdemokratins
lysande valseger något av det bety-
svag ekonomisk bärkraft utan det låter
åtminstone väl tänka sig, att det är
taxeringarna, som äro för låga,
varigenom skattetrycket på
varje fyrk skenbart blir större
än det i v e r k 1 i g h e t en ’ ä r.
(Kurs. av oss.)
Särskilt torde detta gälla
fastighetstaxeringarna å landet, där verkliga
förhållandet nog är, som Höjer säger,
att taxeringsvärdena för fastighet i
regel icke obetydligt torde understiga
de verkliga värdena. De som hårdast
drabbas av de tunga skatterna bli i så
fall inkomsttagarna, vilka i allmänhet
icke kunnat bereda sig lättnad genom
för låga taxeringar.
Detta nu senast anmärkta
förhållande kan icke nog framhävas, om det
gäller att skrida till en utjämning av den
kommunala skattebördan. Någon
verklig lösning av den frågan åstadkommes
icke förrän fastighetstaxeringen
undergått en reformering från grunden. Det
blir under sådana förhållanden ett
ytterst svårt problem om och hur nian
skall kunna provisoriskt bereda
verkligt betryckta kommuner
skattelättnader utan att orättmätigt premiera
sådana kommuner, vilkas skenbart höga
skatter bero på notorisk
undertaxering. Huruvida finansministerns till
årets riksdag framlagda förslag till
provisorium i detta hänseende är
tillfredsställande är en fråga, som vi för
tillfället lämna öppen.
delsefullaste i Internationalens hela
parlamentariska historia, med
verkningar långt utanför det tyska rikets
gränser. Med särskilt intresse kunna vi
därför ha anledning att iakttaga, hur
våra tysk-a partivänner själva
kommentera vad som skett.
I Neue Zeits 17 häfte (26 jan.
1912) söker K a u t s k y belysa
orsakerna till valsegern. Artikeln, "Die
Ur utlandets tidskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
