Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER
63
Notiser.
Småbrukets ekonomiska bärighet. Ur en
bearbetning av schweiziska jordbrukares
räkenskaper, publicerad i Ernst Lams
arbete "Unterzuehungen
betref-fend die Bentabilität der
sehweizerischen Jjandwfit-
s c h a f t i 111 E r u t e j a h r 19 0 9—
1910" anföra vi efter Sozialistische
Mo-natshefte följande intressanta data.
Bearbetningen har omfattat 1,733 bokslut från
9 år och lämnar värdefulla bidrag till flera
jordbruksekonomiska och agrarpolitiska
spörsmål. Bland annat analyseras ingående
små- och stordriftens inverkan på det
ekonomiska resultatet. Ben nationalekonomiska
inkomsten ur lantbruket (innefattande
företagarens kapitalränta, företagarefamiljens
löneanspråk, de anställdas natural- och
penninglöner, skuldräntor och skatter) visar sig
utgöra i olika driftkiasser pr hektar
kulturmark med skog:
3—5 hektar 619,25 francs pr hektar
5—10 " 527,85 "
10—15 " 432,70 "
15—30 " 414,25
30—70 " 355,65 "
Smådriftens ekonomiska överlägsenhet
framträder i dessa siffror på ett
överraskande sätt. Det behöver knappast närmare
utredas, av vilken betydelse för vår
jordpoli-fik det skulle vara att få liknande
utredningar verkställda inom vårt land. På detta
område bör man nog mer än eljes akta sig
att utan vidare överföra slutsatser från ett
land till ett annat. Eör närvarande är
kanske ett liknande arbete ogenomförbart i vårt
land på grund av bristfällig
jordbruksbokföring. Användbart material finnes tills
vidare huvudsakligen från de största
driftklasserna och från de minsta (genom
sniåbruks-premieringarna). Sämst är det nog ställt
med de medelstora bruken. Kan
skattereformens deklarationstväng råda bot härpå,
vore det en av dess mest odisputabelt goda
verkningar.
Yrkesräkningen i Frankrike. Efter Paul
Louis i Neue Zeit anföra vi här några
huvudresultat av den senaste franska
yrkesräkningen. Bearbetningen avser allmänna
folkräkningen av den 4 mars 1906, men har
först nyligen blivit publicerad.
Ben yrkesidkande befolkningen utgjorde
1906 i förhållande till hela folkmängden
53,3 %. Är 1866 var motsvarande siffra
40 %, år 1896 49,3 %. Bet relativa antalet
har sålunda betydligt tillväxt, och tillväxten
synes snarare bli snabbare än långsammare.
Tvivelsutan sammanhänger denna utveckling
med den säregna åldersfördelning, som följer
med nativitetssiffror sådana som Frankrikes.
Ben här omnämnda ökningen fördelar sig
emellertid icke likformigt på män och
kvinnor, utan visar den sig vara större för
kvinnorna, en företeelse, vartill bl. a. Tyskland
ger motstycke. Eör männen uppgår sålunda
i Frankrike ökningen under perioden 1866—
1906 till 24,1 %, för kvinnorna är den
däremot nära tre gånger större eller 65,8 %.
Av stort intresse är ju att erfara i vad
mån det franska folkets yrkesfördelning
undergått förändring under de senaste
årtiondena. Utvecklingen har i detta hänseende
gått betydligt saktare i Frankrike än i
många andra länder. Till jordbruksnäringen
räknades 1866 48 %, vilken siffra 1906
sjunkit till 43 %. För övrigt kan nämnas, att
inom denna näringsgren skett en stark
förskjutning ifråga om antalet män och
kvinnor, med betydande stegring av de senares
antal, medan männens förblivit ungefärligen
konstant. Industribefolkningen, som år 1866
upptog 30 % av de yrkesidkande, hade 1906
växt till 35 %, en tämligen ringa ökning
på dessa 4 årtionden. Antalet män har ökats
ined en tredjedel, medan däremot kvinnornas
ungefär fördubblats.
Handelsbefolkningen har utökats från 6
till 10 %, med fördubbling av antalet män
och tredubbling av antalet kvinnor.
Inom de fria yrkena är förändringen icke
synnerligen stor, S % år 1906 mot (i % år
1866.
En annan del av den publicerade
statistiken belyser kapitalkoncentrationen. Tyvärr
äro de meddelade siffrorna icke av den art,
att de tillåta säkra slutsatser om den
ekonomiska utvecklingen i sin helhet, utan äro
de delvis ett utslag av statistiskt skönfärgeri.
Skulle man tro uppgifterna från denna
undersökning, så vore företagarnas antal ökat
från 23,5 % år 1866 till 31,2 % år 1906.
Men då man ser att av de 6,286 507
företa-aarna år 1906 icke mindre än 4,767,403 till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
