Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62
TIDEN
sig vad som finnes bakom Bassermanns
liberala ord. Slår detta första försök fel, då är
mycket, om ej allt förlorat.
’"Den Teufel halte, wer ihn halt!
Er wird ihn nicht sobald zum zweiten Male
fangen."
Socialdemokraterna bära icke skulden om
han slipper undan. De ha gjort vad på dem
ankom både före och efter stickvalen. Nu
beror det på liberalerna!
Resultatet av presidievalet visade,
.som dagspressen redan meddelat, att
de nationalliberales högra flygel icke
hör hemma i "vänsterblocket". Den
bestod ej i kraftprovet.
Livsmedelsprisens stegring. Den
kände marxistiske ekonomiske
skriftställaren P. M a s 1 o f f undersöker i
ett av de senast hitlända numren av
lidskriften Nas ja Zaria orsakerna
till stegringen av livsmedelspriserna
i Ryssland och det övriga Europa.
Under förra århundradets andra hälft
hindrade det ex t ens i va jordbruket och
boskapsskötseln i Australien, Afrika och
framförallt Nordamerika — där vida sträckor av
jungfruligt bördig jord av den europeiske
nybyggaren togs i besittning — de europeiska
priserna på livsförnödenheterna att stiga.
Det intensiva driftsystemet, som i
Europa är förhärskande (och med
nödvändighet emedan där ingen terra in-occupata,
ingen oupptagen jord i stort sett existerar),
har eljest den tendensen att få dessa priser
att stiga.
Den senare tidens ekonomiska utveckling
har emellertid drivit även Nordamerika,
Europas stora matmagasin, in på den
intensiva driftens område. Endast i väststaterna
•existerar ännu i nämnvärd grad det motsatta
systemet. Om förut de nordamerikanska
prisernas billighet hindrade de europeiska
prisernas stegring, så blir nu de förras
stegring-orsak till att även de senare stiga i höjden.
Som exempel på prisstegringen på
livsförnödenheter i Nordamerika anå anföras följande
siffror ur londontidskriften The Economist,
vilka visa de senare tio årens utveckling:
Majs har denna tid stigit i pris 111,2 %,
korn 85,1 %, vete 59,5 %, potatis 70,5 %,
sågo 100,25 %.
Denna amerikanska prisstegring ger de
europeiska jordägarna möjlighet att skruva
upp priserna. Det är visserligen sant, att
ännu finns en hel del ouppodlad jord i
Amerika, Afrika och Australien, men
världsmarknadens anspråk har i så hög grad stegrats.
att Nordamerikas utträde ur konkurrensen
om billiga pris betyder, att man ej har något
sjunkande i priserna att vänta, blott
ytterligare stegring. AJit detta leder till
jordräntans stegring, d. v. s. till hela befolkningens
indirekta beskattning till förmån för
jord-drottarna. Hela den summa som erhålles ur
prisstegringen få dessa alldeles gratis, då
ju de inte erhålla denna tilläggsinkomst på
grund av ökade driftkostnader utan på grund
av prisstegringen hos konkurrenterna.
Befolkningen i Västeuropa inser ej
grundorsakerna till den skildrade stegringen och
försöker därför hjälpa sig fram genom
kooperation, reglering av brödprisen o. a. dyl.
åtgärder. Men i en närmare eller fjärmare
framtid kommer den att inse att
produkternas fördyring i huvudsak kommer de stora
jordägarna till godo, som bara behöva
begagna sig av jordräntans stegring. Då
kommer konsumenternas strid att rikta sig mot
det stora jordbruket. Striden mot
fördyringen är lönlös, så länge som privatpersoner
kunna tillskansa sig resultaten av den
ekonomiska konjunkturväxlingen. Det kommer
att gälla den heliga privatäganderätten till
jord ...
I Ryssland beror prisstegringen på andra,
fast med de föregående sammanhängande
orsaker. Dar ha prisen på sjuttio av de
viktigaste varorna under åren 1900—1904 stigit
i genomsnitt med mer än 10 % mot
tioårsperioden 1890—99, och den stigande
tendensen håller i sig. Med undantag av
prisstegringen å kött, som beror på tagandet i
anspråk av stora jordvidder, där förut
boskapsskötsel extensivt bedrivits för jordbruket
och för de raskt växande städerna, så beror
den på den ryska befolkningens ringa
köpkraft, vilken gör att jordägarna’ hellre
avyttra sina varor till utlandet, där de få
bättre betalt för dem. D. v. s. prisstegringen
på säd i Ryssland beror inte på en stigande
efterfrågan hos den ryska befolkningen utan
på en stigande etterfrågan hos den
västeuropeiska befolkningen.
IT. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
