Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TIDÉN
ringen äro tabellens siffror fullt
tillfredsställande.
Det första man lägger märke till vid
eu blick på de meddelade talen är den
så gott som fullständigt
betydelselösa roll mellandag re 11
spela i de tre socknarna.
Gruppen ar inkomsttagare mellan
1,800 och 3,,000 kr. utgör respektive
on, 2,3 och 3,! procent av .samtliga
skattskyldiga med över 550 kr.
inkomst. Ännu mycket mindre är
gruppen 3,000—10,000 kr. Ser man
på dessa bägge gruppers andel i den
samlade, inkomsten, så blir denna
ävenledes relativt liten.
Den påfallande jämnheten i
procenttalen för de olika socknarna vittnar
om, hur likartad den sociala
strukturen är i hela Sköns tingslag.
Siffrorna från Sundsvalls stad ha ett
helt annat utseende. Det befinnes
nämligen, att gruppen 1,S00—3,000
kr. inkomst här utgör 10,3 procent av
samtliga .skattskyldiga och att nästa
grupp, den egentliga medelklassen,
uppgår till ’j,3 procent. I
genomsnitt äro dessa båda grupper
c : a Ü gånger starkare
företrädda inom staden än i
tingslaget däromkring. Deras
sammanlagda andel i samhällenas
totalinkomst är också betydligt större (31
proc. mot 10,! proc.) i staden än >
tingslaget.
De anförda talen visa, så vitt
undertecknad förstår, hän på en egendom-
lighet i den sociala strukturen som
förtjänar det största beaktande från
den socialistiska teorins målsmän.
Totalbilden är visserligen i stort sett
densamma av båda de samhällstyper.
vi ovan funnit existera bredvid
varandra. Hos bägge dominerar det allra,
översta lagret av inkomsttagare både
genom den sammanlagda inkomstens
storlek och genom den
maktkoncentration, som följer med stora inkomster
på ett ytterst obetydligt antal händer.
Men vid närmare efterseende finner
man, att medan ett brett svalg- gapar
mellan öveiv och underklass i
samhällen av den industri e lia typen,
finnes en ingalunda obetydlig
utfyllnad av mellangrupper i samhällen, av
den kommersiella eller, kanske
rättare, den blandat industriella
och kommersiella typen. Detta gör
icke utsugningen i någon mån mindre.
Tvärtom torde man med allt skäl
kunna påstå, att varuförmedlingens
mellanhänder utgöra en av de allra
tyngsta, bördor, som trycka på de undre
lagrens axlar. Men förhållandet har
viktiga politiska konsekvenser.
Mellanläggen i de stora kapitalistisks
centra gå allt mera avgjort över till
att bli storkapitalets lydiga redskap,
liksom de genom hela sin praktiska
verksamhet kraftigt befästa det välde,
den egentliga överklassen utan deiu
knappt skulle kunna utöva över
varu-distributionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
