Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: RYSSLAND UNDER REVOLUTIONEN
69
Ryssland under revolutionen.
Några anteckningar till en märklig bok.
För TIDEN av C. N. CARLESON.
(Forts, från sid. 47.)
II.
Författaren belyser detta
revolutionära "tvång"’ även från andra sidor.
När tidningarna voro förbjudna att
sprida pogrom-upprop, trycktes dessa
hemligt hos polisen och
gendarineri-förvaltningen. Alltså: missbrukad
tryckfrihet — publikationer, som d
1-rekt hotade människoliv —
omhuldades av reaktionen och sådan måste
bekämpas med t. o. m. tvångets medel.
Men egentligen är det hårdhandskar
använda mot en massornas o k u n n i
g-h e t, som möjliggör dylika
publikationer, och mot en propaganda, som
ytterst även löper ut på att utplåna all
verklig tryckfrihet. För både denna
okunnighet och denna propaganda bar
tsardömet ansvaret. Den okunnighet
och därav följande lättleddhet, som var
orsaken till de utomordentliga,
tryckfriheten skenbart kränkande
åtgärderna, var en följd av det reaktionära
förvaltnings- och styrelsesystemet:
alltså — i sista hand drabbar det
ensidiga trycktvånget här en dödsfiende
till tryckfriheten — nämligen o k u
n-nighetens despotiska regim.
Därför hade oktobristen Gutschkov
fullständigt orätt, när han ursinnig
utropade: "Där har ni den prisade
tryckfriheten : det är samma gamla regim —
blott fr å n a n cl r a ä n d a n !" Det
är ingalunda oviktigt detta: "blott
från andra ändan", ty det igäJlde ett
de sanna folkintressenas, rättens och
humanitetens s j ä. 1 v fö r sva r mot en
fiende, som med barbariska metoder
brukade sin makt. Här var klar
nödvärnsrätt mot när som helst väntade
överfall. Det är innebörden i Trotzkys
träffande ord, att det var "en
undan-tagstid av sådan spänning, att
arbetarna städse hade för ögonen sitt r
e-v o 1 u ti o n ä r a a n s v a r".
Under spännande, växlingsrika
dagar njöt Petersburg- en kort tid
pressfrihet. 4 nov. försvann censuroket —
en mera varaktig frukt av
revolutionen, ty Wittes presslag överlevde
första och andra duman. Drastiska
scener utspelades i "Syn Otetschestvas"
och "Novoje Vremjas" lokaler, där de
revolutionära "häktade" sättarna och
"tvang" dem att göra färdig "den
officiella proletärtidningen", cl. v. s.
arbe-taredelegeraderådets fem meddelanclen,
■som spredos i nov. och dec.
Hur gTänsen mellan bourgeoisi och
proletariat i revolutionen småningom
markerades belyser dennas karaktär
från den ingalunda, minst viktiga
sidan. För att åter få industrin i gång
stodo de flesta arbetsgivarna
sympatiska till oktoberstrejken. TJnder
strejken utbetalades full lön, men allt efter
som strejken uppenbarade sin
social-revolutionära tendens, gingo
fabrikanterna över till regeringssidan, och det
var så mycket lättare för Witte att få
dem i sitt våld som de för sina lån voro
beroende av statsbanken, där Witte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
