Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: RYSSLAND UNDER REVOLUTIONEN
71
terländska industrin". Det kan också
sättas i fråga om icke kapitalet visade
en starkare och smidigare
motståndskraft än byråkratin mot den
revolutionära påtryckningen. Sympatiskt följde
det folkresningen ett stycke på väg,
men stannade vid en punkt, där dess
vitalintressen kommo med i spelet —
och så alldeles säkert är det kanske ej
heller att den nya statsmakten skulle
lia infört 8-tinrmarsdageu, om
revolutionen till sist lyckats besegra
byråkratin och junkerdömet bakom den.
Och en fråga: måste denna
proletä-riska fordrans genomförande anses som
kriteriet på revolutionens
proletä-riska karaktär?
De sociala frågornas roll i
revolutionen kan graderas även efter det
intresse, som ägnades dem i duman,
sedan folkrörelsens vågor lagt sig. Får
man döma efter detta, är icke
8-tim-marsdagen, utan j o r d f r å g a n
Rysslands centrala sociala problem.
Den ryske bonden i revolt för mera
jord var följaktligen på sätt och vis ett
allvarsammare symptom än
industriarbetarnas speciella fordringar. När
böndenia, — för visso i otillräcklig
mängd — kommo med i rörelsen efter
oktoberstrejken, när de strejkande och
bojkottade för arrenden ed sättning,
milde slogo in på rekryt- och
skattevägran, när de togo på godsen,
åberopande sig på "mirens" (byns) beslut,
foder och utsäde "efter samvete", när
miren visade håg- att regdera arrendena
— då var säkerligen regeringens och
byråkratins läge svårare än någonsin.
Sannolikt nådde statsmaktens
moraliska och materiella auktoritet sin lägsta
punkt i oktober-november. Och allra
lägst gentemot bonden stod då
kyrkans makt och myndighet, ty
klosterjorden betraktade bonden utan minsta
tillstymmelse till skrupler som orätt-
fången egendom. Titan vederlag- måste
klostren avstå sin jord, ty, hette det,
"munkarna skola bedja till gud och
icke bedriva jordocker". Bondens
logik går sina egna vägar: Ty
godsägarna, som icke bedja till gud...?
Bondens logik löpte ända ut i
öppen revolt för att bringa godsen
över i mirens hand. De brinnande
herregårdarnas eldsken ha lyst över
den ryska lika väl som över den
franska revolutionens väg, och den
röda hanen slickade lika opartiskt de
konservativa och de liberala
godsägarnas husknutar. Således ren och klar
klassinstinkt bestämde böndernas
handling, läggande i aska omkring 2,000
gods: till 29 millioner rubel beräknas
den skada, som förödelsen medförde.
Mot slutet av året såg dét alltså
farligt och hotande ut: tsardömets
fastaste grundval — bondeklassens lugn och
otillgänglighet för frihetstankar —
började vackla, och av ren
självbevarelsedrift måste godsägare och
ämbetsmän gripa in för att rädda vad räddas
kunde. Förf. framhåller, att i de
landsdelar, där bonden börjat vakna, var
han ingalunda okunnig om vad kampen
gällde och om org-anisationens nytta
och vikt. S ems t vot j äns t
emä-ii-n e n hade spelat en ingalunda
obetydlig roll som böndernas lärare; 19 nov.
hölls en bondekonferens i själva
Moskva, där de första kadrerna av ett
"allryskt bondeförbund" bildades, som
även sökte uppnå samverkan med
industriarbetarna. Då koncentrerade
regeringen sin energi på att dämma
upp den ut över landsbygden
strömmande flodvågen, då segrade definitivt
Durnovos politik över Wittes. och
Ultima ratio blev geväret, som skjuter,
och sabeln, som hugger.
Man kan nu icke undgå att lägga
märke till skillnaden mellan böndernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
