Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
TIDEN
regerade. De fingo pengar... ock så
uppstod "oktobristförbundet", medan
de längre åt vänster stående
"kadetterna’’ sattes ur spelet.
November månad betecknas som
revolutionens höjdpunkt. Iläknar man
revolutionens början från
22-januari-demonstrationen, har det dröjt tio
månader, innan de ’’omstörtande"
makterna utvecklade kela sin energi.
"Höjdpunkten" visar sig dels i mer
omfattande Petersburgsstrejk än i
januari ock oktober med delvis
beväpnade arbetare, dels i Delegeraderådets
maktställning ock auktoritet i nästan
hela landet. I början av månaden kade
regeringens motståndskraft sjunkit
oerhört. Den hade bekymmer övernog
i militärrevolt i Kronstadt samtidigt
med oro i Polen. Oro på den polska
kanten är alltid ryska regeringars
skräck, och det genast tillgripna
medlet i denna landsända är
belägringstillstånd, som lämpligen motiveras med
den även kortsynta borgare
skrämmande lögnen, att polackarna vilja
slita sig loss från Ryssland. Ett bevis
för den respekt, som folkrörelsen
injagar, är emellertid, att
krigstillståndet i Polen upphävdes den 22 nov.,
sedan i Petersburg en ny strejk den
15 nov. gått av stapeln, riktad mot
dödsstraffet och krigstillståndet, som
nära hängde samman, i det man
avrättade nästan utan dorn och
rannsakning-. Ej heller utlandet var okänsligt
för arbetarerådets makt, i det att det
kunde konstateras, att på utlandets
börser stego och föllo de ryska
statspapperen allt efter rådets åtgöranden.
De upprepade
demonstrationsstrejkerna förefalla som en nästan underbar
kraftansträngning hos knappt
organiserade arbetareskaror. Motivet för
deras upprepning- pekar åter på ett syfte,
som ej var lätt att nå: de avsågo näm-
ligen enligt Trotzky att vinna
armén, vilket ju blott sporadiskt
lyckades. På båda sidor — i det
revolutionära som i det reaktionära lägret —
förstod man att, ju längre det.
avgörande ögonblicket uppskötes, desto
starkare bleve revolutionen.
Organisation och åter organisation blev allt
nödvändigare i arbetareleden, som
hade emot sig- ej blott de svurna, öppna
frihetsfienderna, utan även de mot
socialisterna hetsande semstvoliberalerna
av högerkynne — en Boditschev och
en Struwe — den sistnämnde en f. d.
socialist.
I arbetarnas fordringar intog-
8-tim-marsdagen ett framstående rum. Det
är första gången i en europeisk
revolution som detta proletäriska krav
falsin starka betoning, och däri ligger då
ett bevis för att den ryska resningen
nådde utöver de gamla revolutionernas
ram. Åttatimmarsdagen sköts t. o. ni.
fram med desto större energi, ju längre
fram det led. I nov. var den faktiskt
genomförd i de stora
Petersburgsfabrikerna som ett resultat — av
"direkt aktion och revolutionär
stämning". Aktion och stämning- yttrade
sig i att man helt enkelt icke arbetade
längre än 8 timmar.
Åttatimmars-kravet var uppenbart en svag punkt så
till vida som Petersburgsarbetarna där
stodo isolerade och knappt ens voro
beredda att upptaga en kamp, där de
fingo emot sig både stats- och
penning-makten. Det hade tvivelsutan
krävt’ långvariga, uthålliga strejker,
men för sådana saknades tydligen alla
förutsättningar.
Demonstrationsstrej-kens korta överrumpling mäktade ej.
böja arbetsgivarna, vilka — säkerligen
ej utan återverkan på alla borgerliga
element — upphävde samma rop som
de svenska arbetsgivarna under
storstrejken: "I viljen förstöra den fos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
