Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
87
hans försök att skingra de gammalmodiga
åskådningar, som i vissa kretsar resa sig mot
koncentrationen som sådan.
Sven Brisman. De allmänna
ekonomiska lagarna.
Social-ekonomiskt bibliotek I. 48 s. Pris
0:75.
Vårt ekonomiska och s
o-ciala liv. Socialekonomiskt
bibliotek II. 129 s. Pris 1: —.
Norstedt & Söners förlag.
Stockholm 1911.
Ofta har det klagats — Icke minst på
denna tidskrifts litteraturavdelning — över
bristen på populärt, sakkunnigt hållen och
översiktlig litteratur i allmän
nationalekonomi. Klagomålen lia också varit
.berättigade, ty de från främmande språk överflyttade
framställningar, som anan närmast .haft att
hänvisa, den intresserade allmänheten till, lia
■— där en ’rekommendation överhuvud varit
förtjänt — dels varit alltför dyra och dels
skrivits med alltför liten hänsyn till
inhemska förhållanden.
Så mycket större är då tillfredsställelsen
att nu kunna peka på en både prisbillig,
lättläst och sakligt gedigen liten handbok i
::a-tionalekonomi.
■Sven Brisnians bägge småskrifter —
föreligga även bundna i ett baoid — hava frän
olika håll redan tillvunnit sig synnerligt
erkännande. Utan tvivel lia de också i
ovan-Igt hög grad varit därav förtjänta.
Den, som vill börja att intränga i de
nationalekonomiska spörsmålen — och för dem
får ju numera ingen aktivt verksam
medborgare stå oförstående — kan näppeligen
få en mer sakkunnig och samtidigt mer
angenäm vägledning på den första excursionen
in i nationalekonomins rätt så
svårtillgängliga område än den docenten Brisman med
detta ar¾ete erbjuder.
En liuvudförtjänst i dessa skrifter ligger
i författarens framställningssätt, som utan
;„tt skatta åt alltför förenklande och därmed
vilseledande populariseringskonster förmår
fängsla läsarens intresse så pass starkt, att
man icke behöver tröttna under de två små
volymernas genomläsning. För väckandet av
ett allmännare intresse för ekonomiska
studier liar Brisman liar gett ett gott
handtag, det är också livligt att hoppas, att hans
skrifter skola tränga nt i vidaste kretsar.
Författaren har disponerat sitt ämne nå,
att han i en första del sammanträngt några
av de viktigaste satserna ur den allmänna
nationaleiVononiin, medan den andra delen
utgöres av en beskrivande och analyserande
framställning :.iv vårt ekonomiska och sociala
liv, avslutad med en redogörelse för de olika
ekonomiska åskådningarna. En sådan
uppdelning kan vara riskabel nog, då härmed de
svårtillgängligaste, mest abstrakta delarna
s:/mmanföras utan uppspädning med bredare
anlagda beskrivande redogörelser. I all
syn-nerhet måste försöket at’, tränga ihop de
viktigaste delarna av den rent teoretiska
nationalekonomin på ett så ringa sidoantal
som här är fallet ställa stora anspråk både
i fråga om urval och framställningskonst på
den som vågar försöket. Denna vanskliga
uppgift har författaren lyckats lösa över
förväntan väl.
En kort redogörelse för de
nationalekonomiska . grundbegreppen inleder först: l delon.
Till all lycka har författaren i denna knappa
framställning alldeles frigjort sig från de
många lärda och djupsinniga
begreppsutvecklingen, som uti nationalekonomiska
handböcker pläga från början grundligt knäcka
intresset hos läsaren. Kanske borde denna
inledning dock icke varit fullt så
koncentrerad. Åtminstone vad en för allmänheten
så besynnerlig "produktionsart" som
spekulationen ibeträffi.ir kunde nog ett
förtydligande till skydd mot missförstånd ha varit
väl motiverat.
Första .delen upplägges på två
huvudavdelningar: "prisbildningen" samt
"produktionsfaktorerna och inkomstarterna’’.
Att börja med prisbildningsläran kan gott
.motiveras. Prisbildn.ingsläran är visserligen
den svåraste delen, men författaren hr.r
förträffligt lyckats övervinna dessa ölägenheter.
Under den förutsättningen iblir det ett gott
grepp på nationalekonomin att ställa just
prisbildningen i spetsen, ty om priset kretsa
ju de olika ekonomiska företeelserna.
Att författaren tyckats press:;! in så mycket
inom första delens ringa omfång beror nog
i mycket på att produktionsfaktorer och
ankomster behandlas tillsammans med
varandra. Avdelningen arbete och arbetslön låter
författaren åtföljas av en exposé över
befqlK-ningsläran, som nog ined inkräktande på
utrymmet för arbetslönens teori fått svälla ut
väl mycket. Författaren följer den vanli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
