Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaste fyrdelningen av inkomstarterna och
låter .sålunda företagarvinsten få ett kapitel
för sig, ehuru han medgiver, att den icke
kan hetraktas som en särskild inkonistart.
Det må tillåtas att på denna punkt nttala ott
bestämt tvivel, om detta bidrager till större
klarhet över inkomsternas olika slag och
deras sammanhang ined produktionens faktorer.
Uti arbetets andra del ställer författaren
en skildring av den industriella
revolut.’o-nan, med jämförelser mellan nutida och
fordomtima ekonomiska tillstånd, såsom
inledning till en redogörelse för valda delar av
samtidens ekonomiska liv. Urvalet har
kommit att omfatta handeln — vari inflätas en
i all sin korthet förträffligt utredande
diskussion av problemet tullskydd och frihandel —•
börsväsendet., penninge- och bankväsendet, de
nya ekonomiska organisationerna —
karteller och truster samt kooperationen — samt
slutligen de ekonomiska konjunkturerna.
Främsta fördelen i detta urval ligger däri,
att allmänheten här får en sakkunnig
belysning av just sådana ekonomiska frågor i
vår tid, i vilka de vanliga gängse
föreställningarna äro grumligrj och oklara.
Framställningen av det sociala livet —
kvinnorörelsen och arbetarefrågan — håller sig enligt
anmälarens mening icke fullt på samma nivå
som de övriga delarna, ehuru visserligen
författarens redogörelse för
fackföreningsrörelsen i olika länder, organisationsförmågan och
därmed sammanhängande spörsmål kan
lämna läsare ur borgerliga samhällsklasser
god .behållning.
Vad slutligen det avslutande kapitlet o.n
de olika ekonomiska samkälisåskådningarna
beträffai, så måste man ge sitt erkännande
åt författarens oförtydbara strävan efter
förstående objektivitet. De olika
riktningarnas representanter skola förmodligen ge olika
svar på frågan, hur detta strävande lyckats.
En marxist kan t. ex. icke varai fullt
tillfredsställd med författarens utläggning av
Marx’läror. Det akrulle emellertid föra för
långt att i detta sammanhang’ uppta någon
diskussion om de punkter, där meningarna
kunna vara delade.
Även i övriga delar av Brismans arbete
ligger åtskilliga invändningar nära till hands
för den socialistiske läsaren — se exempelvis
uttalandet (s. 28, del I), att ’kapitalränta
få vi, "emedan vi skänkt samhället
kapital ’’ —■ men en vidsträckt spridning är i alla
fall att önska för detta redbara och för.den
ekonomiska upplysningen i hög grad
gagnande arbete.
Ur utlandets tidskrifter.
SS
TIDEN
Det italienska
livförsäkringsmonopolet. Ministären Giolitti
.studies som bekant av en majoritet,
till vilken också räknats starka
grupper från yttersta vänstern. De
båda programpunkter i den inre
politiken, vilka tillförsäkrat detta stöd.
äro den allmänna rösträtten och
uppbyggandet av en obligatorisk
arbetarförsäkring med statsunderstöd, för
vilken medlen skola uppbringas genom
ett livförsäkringsmonopol.
Behandlingen av detta senare hade redan före
utbrottet av det italiensk-turkiska
kriget kommit rätt långt — och har den
nu också, som alla andra problem i den
inre politiken, fått träda starkt i
bakgrunden, så finnes dock ingen
anledning att betvivla, att behandlingen blir
slutförd, så att Italien snart besitter ett
livförsäkringsmonoriol. Lagförslagets
väsentligaste innehåll är följande:
1) Från och med den dag, då lagen
träder i kraft, kunna
livförsäkringsavtal endast uppgöras genom det
statliga försäkringsinstitutet i Rom,
vilket erhåller egenskap av juridisk
person och självständigt affärsföretag.
2) De bestående försäkringsbolagen
lämna från nämnda dag icke avslut;:
några nya avtal, utan att därför lia
några anspråk på ersättning’.
3) De redan uppgjorda avtalen
kunna vidare avvecklas, premierna
inbetalas, men de försäkrade ha intet
rättsligt anspråk på staten, i fall bolagen
icke fullgöra sina förpliktelser.
4) Eätt till obegränsad utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
